Försäkringsbolaget AMF har räknat fram att den som jobbat 40 år (från 25 till 65 år) och har en slutlön på 25.000 kronor med fullt inbetalda tjänstepensioner kommer att få en nettoinkomst som pensionär på 13.074 kronor. Det är ganska knepigt att räkna fram nettoinkomsten som förutom pensioner tar hänsyn till skatter, kommunala bostadstillägg med mera. Den som inte har jobbat en enda dag i hela sitt liv får en garantipension som ger ett netto på 12.241 kronor (också inklusive bostadstillägg). Ett fyrtioårigt arbetsliv gav i det här exemplet 833 kronor bättre pension, netto.
Regeringens tidigare förslag om att höja garantipensionen med 600 kronor i månaden minskar skillnaden. Den som inte har tjänat in någon tjänstepension får hela ökningen sig tillgodo, den som har tjänstepension får inte alls 600 kronor extra i månaden.
Garantipensionen betalas av skattebetalarna, medan inkomst- och premiepensioner betalas av de som arbetat ihop pensionsrätter. Garantipensionen betalas i förhållande till hur länge man bott i Sverige. Det behövs 40 år i Sverige mellan 16 och 65 år för att få full pott. Den som inte har bott så länge i Sverige kan få ett särskilt äldreförsörjningsstöd som skattebetalarna också står för.
Pensionerna har under senare år inte ökat i takt med inkomsterna. Det gäller framförallt för äldre pensionärer. För äldre pensionärer justeras pensionerna i takt med prisutvecklingen, för yngre handlar det om en justering i takt med löneutvecklingen. När priserna ökar långsammare än lönerna (det har ett par år till och med hänt att priserna gått ner mellan jämförelsemånaderna, som är juni) missgynnar det äldre pensionärer. Men de yngre hänger med och de som inte har gått i pension än får sina pensionsrätter uppräknade. Nu är den här utvecklingen ganska ovanlig, under 1980- och 1990-talen var det liten skillnad mellan pris- och löneutveckling, men sedan har vi haft en period med skapliga reallöneökningar för första gången på flera decennier.
Medierna har satsat på snyftreportage om den lilla grupp pensionärer som har det dåligt ställt. Och det tycks nu ge effekten att skattebetalarna ska stå för extra pensioner till dem som inte har jobbat ihop någon tjänstepension. Det ger dåliga signaler till dem som arbetar idag, varför arbeta, spara och betala in på pensionsförsäkringar, när man ändå får samma inkomster oavsett hur man gjort under sitt yrkesaktiva liv?
Vi har kollat upp hur stor andel av pensionärerna som hamnar på olika inkomstnivåer. Observera att de med låg pensioner dels slipper undan skatten, dels kan räkna med kommunala bostadstillägg. Siffrorna är från 2016.
| 65-69 år | 70-74 år | 75-79 år | 80-84 år | 85- år | |
| <120.000 kronor | 9% | 11% | 13% | 16% | 20% |
| 120.000-240.000 kr | 41% | 60% | 68% | 71% | 69% |
| 240.000-360.000 kr | 22% | 15% | 11% | 9% | 8% |
| >360.000 kronor | 28% | 14% | 8% | 4% | 3% |
Det är bara för de allra äldsta som det ser knepigt ut. Den som är 80 år eller äldre får inget alls från det nya pensionssystemet. Först 2019 fyller de första som helt är infasade i det nya systemet 65 år.
Bilden: Mycket gamla kvinnor har usel pension, men det nya pensionssystemet ger yngre pensionärer (födda 1938 och senare) skapligt utfall.