Den 7 april hade Svenska Dagbladet en lång intervju med Carola, som väckte protester hos den vänsterinriktade kultureliten. Och Carola själv gjorde något slags avbön till vad hon sagt. Så här hette det i intervjun:
Under flyktingkrisen för åtta år sedan stod Carola på Medborgarplatsen i Stockholm och välkomnade nyanlända, tillsammans med hundratals andra frivilliga.
Nu menar hon att det är dags att vakna.
– Jag tycker inte man kan säga ”kom och lev som ni vill i vårt land”. Det är inte fegt att värna Sveriges traditioner och sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningarna. Ibland blir jag helt förtvivlad över utvecklingen. Vi ser ju resultatet.
I form av vadå?
– I form av skjutningarna. I form av polisen som bara ropar på hjälp. Vi släpper in och ska vara snälla mot människor som har en helt annan ideologi, där det till och med står i deras skrifter att det är okej att ljuga för otrogna. Nu är vi inne på riktigt tuffa puckar men så är det. Det är därför Iran ser ut som det gör i dag. De säger ”vi dödar inga”. Det gör de visst. De har förvridit sanningen.
Det finns en del som nog skulle kalla ditt resonemang främlingsfientligt.
– Nej, nej. Jag har verkligen inte ett sådant synsätt. Men det finns en anledning till varför det finns nationer och landsgränser, vi har olika kulturer med olika sätt att se. Det här är inte himlen. Världen är inte fullkomlig. Människan har det i sig att roffa åt sig.
Märkligt att någon kan ta illa vid sig av det Carola säger och märkligt att hon ska göra något slags avbön i förhållande till allmänna sanningar.
Bilden på Carola är tagen av Frankie Fouganthin och finns på Wikimedia Commons.