Det amerikanska sjukförsäkringssystemet är inte bra. Vi har i dessa spalter flera gånger tidigare pekat på att ett av de stora problemen är den höga kostnadsnivån (USA använder mer än 150 procent så mycket av sin BNP på sjukvård som Sverige gör), som i sin tur förorsakas av den bisarra amerikanska skadeståndsjuridiken. Som demokraterna slår vakt om med näbbar och klor, eftersom Partiets största enskilda bidragsgivare är skadeståndsadvokaternas förbund.
Hillary Clinton skulle redan för 14 år sedan ordna en allmän sjukvårdsförsäkring. Hon misslyckades. Och det är ju inte konstigt att man misslyckas om utgångspunkten är att skapa ett system som ska passa 300 miljoner människor. Först under de senaste åren har det börjat hända saker. Och det som sker det sker på delstatsnivå och genom federal uppbackning av enskilda initiativ.
Signifikativt nog är det två delstater med Republikanska guvernörer (men med stark demokratisk väljarmajoritet) som kommit längst. Längst fram är Massachusetts där man i princip är på gång att införa en allmän sjukvårdsförsäkring, som ska gälla i delstaten. Kalifornien är inte långt efter. Både Massachusetts och Kalifornien har dock snubblat på en del stelbenta byråkratiska regler på federal nivå. Den federala regeringen står genom systemen Medicaid (för fattiga) och Medicare (för gamla) för en stor del av sjukvårdskostnaderna. Av naturliga skäl utgör kostnaderna för de gamla en stor del av de totala kostnaderna för landets sjukvård. Hittills har delstaterna varit välkomna att införa egna sjukförsäkringssystem, men då skulle de tvingats vara med och betala för Medicaid och Medicare för resten av landet, utan att få del av förmånerna från den federala regeringen. George W Bush lovade i sitt State of the Union-tal att de delstater som inför egna sjukförsäkringssystem ska få full återbetalning av de pengar som idag avser Medicaid och Medicare för delstatens invånare. Plötsligt blir ett delstatssystem en ekonomisk realitet.
Ett annat viktigt inslag – ett privatiseringsinslag – är presidentens förslag att den federala inkomstskatten ska helt försvinna för de första 15.000 dollarna per familj (eller 7.500 dollar för ensamstående), men bara om familjen/personen är sjukförsäkrad. Därmed skapas starka incitament för de som idag står utanför sjukförsäkringarna att skaffa en sådan i egen regi.
Därtill har presidenten sedan tidigare lagt fram skadeståndsjuridiska förslag som drastiskt skulle sänka sjukvårdskostnaderna.
Tyvärr kan vi räkna med att demokraterna sätter krokben för flera av förslagen, men det som händer i Massachusetts och Kalifornien visar att det är möjligt med delreformer.