I förra veckan skrek boulevardpressen och etermedia ut sina protester mot en dom från Högsta Domstolen. I domen friades tre tilltalade – Andreas, Ismail och Josef – för åtal för grovt sexuellt utnyttjande. Målet har kallats för “Tumba-målet”. De tre dömdes dock alla till fängelse i lägre instans för en rad andra brott. De brotten var aldrig uppe till prövning i HD och straffen ska därför avtjänas enligt den ursprungliga domen.
Land ska med lag byggas. Lagen fastställs av Riksdagen och tolkas av domstolarna. Det ska vi vara tacksamma för. Skulle mobben, som stora delar av media tycks önska, styra rättskipningen skulle massor av oskyldiga människor sitta i fängelse.
Eftersom rapporteringen varit så tendentiös i många tidningar återger Veckans Contra denna vecka fakta ur domstolsprotokollen. Den som inte gillar snusk bör sluta läsa här.
Andreas, Ismail och Josef är alla smågangsters i vardande. De är födda 1981, 1980 respektive 1983. Alla fick fängelsedomar förra året. Andreas för olaga hot, ofredande, förolämpning, sexuellt ofredande, snatteri, hot mot tjänsteman, våldsamt motstånd och grov olovlig körning.
Ismail för olaga hot, sexuellt ofredande och ringa narkotikabrott samt Josef för narkotikabrott. Vi kan konstatera att det inte är några trevliga figurer som varit uppe behandling i domstolarna. De fick fängelse och rent generellt fick de säkert kortare fängelsestraff än vad det allmänna rättsmedvetandet (och Contra) tycker är rimligt. Frågan som vi ska behandla här är om det dessutom borde ha varit fällande dom för grovt sexuellt utnyttjande.
Här är några fakta som slagits fast av domstolarna och där parterna är ense om sakförhållandena.
Viveca, som brukar kallas tvåbarnsmamma i pressen, är ungefär femton år äldre än de dömda bovarna. Hon har tidigare haft gruppsex med några av deras jämnåriga kamrater. Hon känner flera av bovarna sedan tidigare. Den 15 februari 2003 träffade hon och väninnan Åsa de tre pojkarna på krogen. Viveca hade druckit och var berusad. Hon säger själv att hon druckit en och en halv drink innan hon begav sig till restaurangen samt ytterligare en drink på restaurangen. Därutöver blev hon bjuden på ett par öl. Hon drack inget annat än möjligen folköl, sedan hon kommit hem.
Viveca och Åsa lämnade restaurangen tillsammans med de tre dömda. Viveca råkade i viss diskussion med vakten om en ölflaska som hon tog med sig, men hon var på inget sätt redlös. Hon valde själv att åka taxi till sin lägenhet med Andreas, Ismail och Josef. Åsa åkte hem till sig.
Hon talade senare under natten med Åsa i telefon och berättade att hon hade “tre kåta syrianer” i lägenheten. Hon uttryckte ingen oro över detta.
Senare under natten kokade hon kaffe åt samtliga. Hon var pådrivande i sexuella handlingar. Hon “red” vid samlag och “sög av” pojkarna. Andreas tyckte vid förhören att det var ofräscht att hon “sög av” flera med kort mellanrum. Det uttalades av en person som rimligen måste anses vara ganska förhärdad med tanke på vad han dömts för.
På morgonen efter upptäckte Viveca att hon och hennes barn var bestulna. Hon kontaktade då sin väninna, som fick henne att göra polisanmälan om förutom stöld även våldtäkt. Hon hade ingen egen tanke på detta innan hon upptäckte att hon var bestulen.
Vid blodprovstagning klockan 16.00 på eftermiddagen konstaterades att hon hade alkohol i blodet. Det är mycket svårt att beräkna hur mycket alkohol hon hade haft i blodet under natten. Domstolarna har avstått från att ha någon definitiv uppfattning i frågan. Det konstaterades också att hon hade hasch i blodet, hon medgav att hon tagit ett par haschbloss i lägenheten under natten.
Ingen har gjort gällande att något våld har förekommit. Hon har fritt gått omkring (naken) i lägenheten och pratat med de närvarande, serverat kaffe och hon har varit pådrivande i de sexuella orgierna.
Trots detta har Svea Hovrätt ansett att hon befann sig i ett hjälplöst tillstånd. Men frikänt de åtalade med hänvisning till att pojkarna inte insett att hon var hjälplös (och konstaterar att berusning inte fritar från ansvar för sina handlingar). Högsta Domstolen har rakt motsatt uppfattning mot hovrätten. En kvinna som inte är utsatt för tvång, serverar kaffe, pratar normalt, rör sig fritt och är aktiv sexuellt är inte hjälplös. HDs frikännande är mer eftertryckligt än hovrättens.
Vi bör dock komma ihåg att alla tre bovarna fick fängelse för skurkstrecken de bevisligen begått. Rätt så! Men döm dem inte för något de inte gjort sig skyldiga till, även om vi kan tycka att de burit sig nog så illa åt.
Vi är ganska övertygade att alla läsare av Veckans Contra är tacksamma för att de sluppit stifta bekantskap med Andreas, Ismail, Josef och Viveca i verkliga livet.