Afghanistan har kommit i fokus sedan terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september och omvärldens militära svar på attackerna.
Tyvärr är nog en hel del bakgrundsfakta om Afghanistan okända, varför vi har sammanställt några sådana i denna veckans utgåva av Veckans Contra.
Befolkning: Afganistan har ungefär 20 miljoner invånare. Det finns inget majoritetsfolk. Det största folkslaget, pashtunerna, omfattar 38 procent av befolkningen. Pashtunerna bor i södra och västra Afghanistan och det är så gott som enbart bland pashtunerna som talibanerna värvat anhängare. Det finns ungefär lika många pashtuner i Pakistan som i Afghanistan – detta förklarar Pakistans speciella förhållande till Afghanistan (i det sju gånger så folkrika Pakistan utgör dock pashtunerna bara några procent av befolkningen). Näst största folkgrupp (25%) är tadzjikerna, som talar ett persiskt språk. De bor i norr, längs gränsen till den forna sovjetrepubliken Tadzjikistan. Tredje största gruppen är hazarerna (19%) som visserligen är mongoler till ursprunget, men talar ett annat språk som liknar persiska. De är – liksom de styrande i Iran – shia-muslimer och bor huvudsakligen i centrala Afghanistan. Flertalet andra folkgrupper i Afghanistan är sunni-muslimer. Fjärde största folkgrupp är uzbekerna (6%) som talar ett turkspråk. Uzbekerna bor i norra Afghanistan längs gränserna mot Turkmenistan och Uzbekistan. Återstående 12% av befolkningen tillhör ett drygt tjugotal olika folkslag.
Ekonomi: Afghanistan har ibland ansetts vara världens fattigaste land. Det är det kanske om man ser till den officiellt registrerade bruttonationalprodukten, om än i hård konkurrens med flera länder i Afrika. Men Afghanistan har en mycket stor inkomstkälla från export av narkotika. Mer än hälften av det heroin som smugglas in i Västeuropa anses komma från Afghanistan. Landet är världens största opiumproducent (råvara till heroin) och är även stort på cannabis (hasch, marijuana). Det gör att det finns flöden av stora pengar till afghanska intressen, även om den officiellt redovisade BNPn är låg.
Utländskt stöd: Hazarerna har fått militärt stöd från sina trosfränder i Iran. Den så kallade Norra Alliansen, som främst består av tadzjiker och uzbeker, får stöd av sina fränder på andra sidan gränsen åt norr. I söder är förbindelserna mellan pashtunerna och balucherna livliga med Pakistan.
Kung Zahir: Kung Zahir kom till makten 1933. Han utsåg 1953 sin kusin Daud till premiärminister, men störtades av Daud 1973. Daud införde republik och kung Zahir flydde till Italien. Han är idag 87 år gammal. Kung Zahir är pashtun.
Kommunisterna i Afghanistan: Det afghanska kommunistpartiet tog makten i en statskupp mot Daud 1978. Daud och stora delar av hans släkt mördades. Motståndet mot kommunisterna var massivt och Sovjetunionen beslöt att ockupera Afghanistan för att stabilisera den kommunistiska kontrollen. Sovjet satte därför in sina egna män i ledningen för Afghanistan, sedan de lokala kommunistledarna Taraki och Amin eliminerats. Det militära motståndet mot Sovjetunionen blev massivt och Sovjet lämnade landet 1989, men det afghanska kommunistpartiet satt kvar vid makten i Kabul till 1992, då gerillan, mujaheddin, kunde ta över makten.
Afghanistan efter kommunismens fall: Efter kommunismens fall 1992 började olika fraktioner att kämpa om makten. Ahmed Shah Massoud och Gulbuddin Hekmatyar var två av de mer framträdande ledarna som ömsom var i strid med varandra, ömsom förde förhandlingar och ingick (åtminstone formellt) i samma regering. Ahmed Shah Massoud, som får anses ha varit efter afghanska mått mätt vidsynt, mördades av två arabiska självmordsbombare den 9 september 2001, två dagar innan terrordåden i USA. Massoud var ledare för Norra Alliansen (se nedan).
Talibanerna: Efter kommunismens fall började de olika etniska grupperna i Afghanistan att strida mot varandra. Korruptionen var omfattande och våldet utbrett. I den situationen uppstod taliban-rörelsen, som påstods bestå av studenter från olika koran-skolor, som ville arbeta för ett renare Afghanistan utan korruption. Talibanerna vann, så länge de var okända, ett visst stöd från befolkningen. I praktiken styrdes dock rörelsen av araber och av pashtuner från Pakistan (visst stöd från den pakistanska regeringen förekom säkert, dock förvisso inte det minsta stöd från USA). 1996 kunde talibanerna ta makten i Kabul och sedan dess har striderna mot hazarerna och Norra Alliansen fortsatt. Dock har talibanerna haft det militära övertaget. Tre länder har erkänt talibanregimen: Saudi-Arabien, Pakistan och Förenade Arabemiraten. Under de senaste månaderna har både Saudi-Arabien och Förenade Arabemiraten återtagit sitt erkännande. Återstående länder (nära 200!) saknar diplomatiska förbindelser med Afghanistan eller upprätthåller sådana med Rabbanis regering (se nedan).
Talibanerna och islam: Talibanerna har en mycket extrem tolkning av islam. Bland förbud som införts kan nämnas: förbud för kvinnor att arbeta, förbud för flickor att gå i skolan, förbud för kvinnor att vistas ensamma utomhus, förbud mot TV, förbud mot all icke-religiös musik, förbud att överge islam som religion. Tvång för kvinnor att bära burqa (slöja som döljer hela ansiktet), tvång för män att ha långt skägg. I inget annat land är tolkningen av islam så sträng.
Afghanistan och FN: FN erkänner regimen under president Borhanoddin Rabbani som Afghanistans legitima. Det är den regering som störtades av talibanerna 1996 och som Norra Alliansen försöker återinsätta.
Norra Alliansen: Alliansen kontrollerar den nordöstra delen av Afghanistan och består främst av tadzjiker och uzbeker. Alliansen har två stora svagheter. Den saknar vapen och annan militär utrustning och den saknar förankring i de pashtunska områdena i södra Afghanistan.
USA och Afghanistan: USA stödde under det kalla kriget de krafter som motsatte sig kommunistisk/sovjetisk expansion. Därmed stödde USA också gerillarörelserna i Afghanistan och försåg dem med vapen. Särskilt viktiga var de bärbara Stinger-missilerna, som utgjorde ett svårt hot mot de sovjetiska helikopterburna styrkorna. I motsats till Sovjet, som placerade sina egna marionetter i Kabul, hade USA inget annat intresse än att hindra kommunistisk expansion. Därför minskade det amerikanska engagemanget till ett minimum efter kommunismens fall i Afghanistan 1992. USAs insatser under senare år har främst avsett humanitär hjälp till Afghanistan (USA har varit Afghanistans största bidragsgivare vad avser livsmedel).
Araberna och Afghanistan: Olika muslimska grupper från arabvärlden reste till Afghanistan för att med vapen i hand slåss mot kommunisterna under 1980-talet. När kommunisterna störtats stannade åtskilliga kvar (medan andra reste vidare till Tjetjenien, Bosnien eller Kossova, för att där ställa upp på muslimernas sida). Efter talibanernas maktövertagande har arabiska grupper (som alltså inte kommer från Afghanistan, utan är inflyttade från Saudiarabien och andra länder) spelat en framträdande roll både militärt och politiskt. I de talibankontrollerade områdena är det oftare araber en pashtuner som har det sista ordet. Elitstyrkorna i talibanarmén består ofta av araber och tjetjener.
Usama bin Laden: Usama bin Ladin anses ha större inflytande över Afghanistan än de inhemska ledarna, som mullah Omar. Usama bin Ladin är av en jemenitisk familj, men har växt upp och utbildat sig (i företagsekonomi) i Saudiarabien. Han tillhör en av Saudi-Arabiens mest förmögna familjer, men har på grund av sin extrema politiska aktivitet stötts ut av familjen. Själv anses han dock vara god för flera miljarder kronor. Usama deltog i gerillakriget mot Sovjetunionen, men hade aldrig så vitt är känt någon kontakt med amerikanerna.
Flyktingar: Ungefär 4,5 miljoner människor har flytt från talibanernas skräckvälde. Många av dem lever i flyktingläger i Pakistan och Iran. Ungefär 4.000 finns i Sverige. Andelen flyktingar från Afghanistan är bland de högsta som noterats i modern tid. Till och med högre än andelen som flytt från kommunistiska länder som Vietnam och Kuba. Observera att antalet flyktingar från Afghanistan efter början av bomboffensiven i början av oktober är helt obetydligt.