Ett av Miljöpartiets många dåliga förslag är inrättandet av “friår”. Under en tidigare socialdemokratisk regering lyckades man med detta och människor kunde få betalt av skattebetalarna för att inte arbeta – till exempel för att ägna sig åt en hobby eller ett företagsprojekt, eller bara lata sig. Ingen har någonsin hindrat människor som står för de egna kostnaderna att göra just det. Miljöpartiets nyhet var att det var skattebetalarna som skulle stå för kostnaden. Inte den som ville ha ledigt. Företaget där den som fick ett friår anställdes skulle anställa någon som var arbetslös för att täcka “hålet”. Det visade sig inte fungera alls. De tillfälligt anställda var sådana som redan hade en fot inne på arbetsmarknaden.
När Alliansen kom till makten avskaffades friåret raskt. Ingen sörjde det, allra minst socialdemokraterna där arbetslinjen rått i hundra år. Men vad hade man inte varit beredda att göra för att behålla makten!
Den här gången driver Miljöpartiet frågan inom regeringen och man har lyckats övertyga arbetsmarknadsministern, socialdemokraten Ylva Johansson, att tillsätta en utredare som varit partisekreterare för Miljöpartiet (Anders Wallner) för att komma med ett förslag om ett “alterneringsår”, vilket är det gamla friåret under nytt namn. Skattebetalarna ska betala för dem som inte vill jobba.
Det är ett riktigt uselt förslag. Som dessutom i praktisk tillämpning visat sig vara så uselt som man kan föreställa sig. Det finns många angelägna projekt att använda statens pengar på. Att använda dem för att folk ska sluta arbeta och därmed nedvärdera arbetet i sig kan omöjligt vara ett sådant angeläget projekt. Vart har de gamla hederliga socialdemokraterna tagit vägen, de som högaktade arbetet och arbetsmoralen? Visst ja, Ylva Johansson har en bakgrund som vänsterpartistisk riksdagsledamot. Så av henne är väl inte mer att begära. Men varför säger inte en riktig arbetare som Stefan Löfven ifrån?