Kristdemokraterna har fått en ny partiledare, Ebba Busch Thor. Hon – liksom hennes företrädare Göran Hägglund – ansluter sig till gällande lagstiftning i abortfrågan. Men de har ett marginellt önskemål. Personal i sjukvården som har samvetsbetänkligheter ska inte kunna tvingas medverka i aborter. Många har som bekant generella invändningar mot aborter av religiösa skäl.
Människor som har en samlad religiös åskådning hamnar ofta på kollissionskurs med den rådande samhällsandan just i abortfrågan. Kristdemokraterna gör det inte, utom i denna marginella punkt. En mer strikt inställning har Kristna värdepartiet, som ställde upp i val första gången 2014.
De som inte har en samlad religiös åskådning har en näst intill religiös tro i vissa enskilda frågor. Till exempel att abort ska vara ett tvång för alla i sjukvården.
Aborter är en mycket begränsad del av sjukvården. Det föds lyckligtvis mångdubbelt så många barn som det görs aborter. Och en abort kräver medicinskt sett bara en bråkdel av de resurser som en förlossning kräver. Dessutom är abort aldrig något som sker akut på jourtider.
Ändå kastar sig masan av enfrågereligiösa över Ebba Busch Thor för hennes ståndpunkt att människor i vården ska kunna få samvetsfrid. De som har “fel uppfattning” ska tvingas till underkastelse eller tvingas övergå till ett annat yrke. Och detta trots svår brist på personal inom berörda yrken.
En hysterisk läkare i Kalmar förklarar att han inte ska vårda kristna eftersom de har fel uppfattning. Läkarens uppfattning strider flagrant mot den icke-kristna Hippokratiska eden som har gällt som rättesnöre för läkare sedan 2500 år (Sverige är ett av de få länderna där nyutexaminerade läkare inte svär den Hippokratiska eden, här gäller istället “Socialstyrelsens anvisningar”).
I flertalet landsting och andra vårdinrättningar som har ambitionen att respektera både vårdtagare och personal, har det utan problem varit möjligt att tillgodose personalens önskemål att inte delta i verksamhet som de ser som väsensskild från sin moraliska uppfattning. Men det finns alltså personer som med religiöst nit tror att de sett Sanningen och den innebär att alla måste underordna sig deras vilja. Det var inte så länge sedan Sanningen var sterilisering av misshagliga personer, en politik som genomdrevs på 1920-talet med socialdemokratiska kvinnor som främsta pådrivare. Även då fanns det personer som hade moraliska invändningar mot statens påbjudna politik.