I Alliansens valmanifest 2006 hette det att en allmän arbetslöshetsförsäkring skulle införas. Saken sköts i bakgrunden i samband med de nya moderaternas förtjusning i att anpassa sig till fackets krav. Sverige är ganska unikt i den utvecklade världen på så sätt att det inte finns någon allmän arbetslöshetsförsäkring, utan istället en arbetslöshetsförsäkring som drivs av facket, men där staten betalar största delen av notan. De halvhjärtade försök som gjordes att studera saken under mandatperioden 2006-2010 ledde ingen vart. Man kom fram till att det var svårt att genomföra en allmän arbetslöshetsförsäkring, något som nästan varje annat civiliserat land alltså lyckats med utan nämnvärda problem. Så svårt kan det väl inte vara?
Alldeles i slutet av mandatperioden, den 29 april 2010, fastställde regeringen direktiv för en utredning som skulle ta upp alla socialförsäkringar, däribland även arbetslöshetsförsäkringen. Men frågan stod inte längre kvar på den prioriterade åtgärdslistan i samband med valet 2010. Den tillsatta utredningen ska vara färdig till den 15 maj 2013. Och först därefter kan man börja gå till diskussion och beslut. Under två hela perioder med Allians-regeringar kommer ingen obligatorisk arbetslöshetsförsäkring att vara införd. Moderaterna verkar numer vara mer eller mindre emot, eftersom det inte passar “den svenska modellen” som är herrarna Reinfeldt och Borgs ideal. Folkpartiet är desto mer för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Nuvarande modell för arbetslöshetsförsäkringen är utformad så att den ger fackförbunden opinionsmässiga fördelar på skattebetalarnas bekostnad. Facket står för försäkring (som i och för sig kan tecknas även av dem som inte är med i facket), medan skattebetalarna står för notan. Dessutom står stora delar av arbetskraften utanför försäkringen. Skulle den som saknar försäkring bli utan jobb blir det i slutänden socialbidraget (som i nyspråkets värld kallas försörjningsstöd) som rycker in.
Över resten av det sociala området finns idag heltäckande försäkringar. Sjukförsäkringen är det mest tydliga sådana exemplet. Också på det området var det förut icke-statliga sjukkassor (ofta organiserade av facket eller av stora företag) som stod för försäkringen. Från 1931 kommunaliserades sjukkassorna, i varje kommun skulle det finans en (och bara en) sjukkassa. Från 1955 blev det en centraliserad organisation med en sjukkassa (försäkringskassa) i varje län. Fortfarande dock inte formellt en statlig organisation, vilket ändrades först när Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan slogs ihop 2005.
Att skapa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är en viktig social reform för att bredda grundskyddet för medborgarna.
Men det är minst lika viktigt för att montera ner en del av den icke-statliga maktapparat som tjänar det Socialdemokratiska partiets intressen på skattebetalarnas bekostnad. Det är minst sagt anmärkningsvärt att Moderaterna inte driver den frågan ens i egenintresse.