Sammanfattning följer nedan
Contra nummer 6 2023 som pdf (Endast för prenumeranter).
Beställ ett pappersexemplar här!
Ledare: NATO
Efter 75 års allianslöshet har Sverige äntligen blivit medlem i NATO, demokratins och västerlandets viktigaste organisation.
Frerik Runebert: Barnomhändertaganden
De sociala myndigheterna har rätt att omhänderta barn som far illa hos sina föräldrar. Det är en sällsynt företeelse, men den väcker naturligtvis uppseende när den förekommer (eller när den inte genomförs trots att så borde ha skett). Muslimska organisationer har falskeligen drivit en internationell kampanj som hävdat att svenska myndigheter särskilt ger sig på muslimska barn.
Bertil Malmberg: Islam
Bertil Malmberg sammanfattar sin syn på islam samt ger ett antal exempel på hur den utgör ett allvarligt hot mot demokratin och därmed mot den västerländska civilisationen. Samtidigt är den det enskilt största hotet mot freden, vilket den varit allt sedan dess början.
Pius XII
Påven Pius XII var påve mellan 1939 och 1958. Han var därmed påve under hela Andra världskriget. Han ingick också i den katolska kyrkans ledning några år innan han blev påve och var huvudförfattare till några av företrädaren Pius XIs encyklikor (herdabrev).
Filip Björner: Nordkoreas ubåtar
Nordkoreas diktator Kim Jong-un, gillar både kärnvapen och ubåtar. Så det är inte märkligt att han vill bestycka ubåtar med kärnvapen.
Allan C. Brownfeld: En irakisk jude
En jude från Irak, Avi Shlaim, berättar i en memoarbok om hur det var att tvingas lämna Irak. Han var en av de 400 000 judar som tvingades lämna arabstaterna mellan 1948 och 1951.
Dan Ahlmark: Den nya ekonomin
World Economic Forum (WEF) är känt som en drivande organisation bakom den politiska globaliseringen det vill säga processen att överföra nationers beslutanderätt till en överstatlig organisation. De företag, som är medlemmar i och deltar i dess arbete, tillhör ofta världens största eller främsta i sina respektive branscher. De är bland annat intresserade av att ha samma regler för sin verksamhet i alla länder, och att inte deras åtgärder i olika avseenden ifrågasätts av nationella myndigheter. Ett område de inte önskar få bedömda i olika länder är sina konkurrensåtgärder. De arbetar av flera skäl för att genom transnationella avtal kunna påverka förutsättningarna för sin verksamhet. De vet, att de därigenom bättre kan kontrollera dessa än enskilda nationer genom sin betydelse och kontakter med de globala institutionerna än i kommunikation med enskilda länder. En fördel de har där är svagheten i mindre konkurrenters kontakter med internationella organ. De eftersträvar sedan att genom att utnyttja sin storlek, resurser och skalfördelar nå starka positioner i olika länder. På vissa områden kan transnationella företag eventuellt även erhålla unika nationella kontrakt med regeringarna och blir troligen något av en kompiskapitalist för dessa. Det minskar deras risk från en verkligen fri marknad och uppkomsten av starka konkurrenter. Läs artikeln här!