Beställ ett pappersexemplar här!
Fremskrittspartiet och Sverigedemokraterna – ideologiska motpoler
av Fredrik Runebert
Contra har ända sedan 1980-talet i ett flertal artiklar gett en nyanserad bild av det klassiskt liberala Fremskrittspartiet i Norge. Men i övrig svensk media har det norska Fremskrittspartiet beskrivits som ett populistiskt och nationalistiskt missnöjesparti. Under 2000-talet har partiet likställts med Sverigedemokraterna.
I Aftonbladet kunde man 2009 läsa följande: För största parti på den borgerliga sidan blir högerpopulistiska Fremskrittspartiet, FRP, och dess partiledare Siv Jensen. Ett parti som kan jämföras med Sverigedemokraterna eller Dansk Folkeparti. Sverigedemokratiska representanter gör inte mycket för att ändra den synen. Partisekreterare Björn Söder har efter att Fremskrittspartiet i år gått in i en borgerlig regering med Høyre sagt till TT att: Det kan bli en förebild för Sverige att ta efter.
Den här bilden stämmer inte. Fremskrittspartiet är ett parti med liberala (nyliberala) rötter som motsätter sig regleringar och välfärdsstat – alltså i mångt och mycket raka motsatsen till Sverigedemokraterna.
Olika nyanser av rött – kommunismen av idag
av Tommy Hansson
Det har gått drygt 20 år efter Sovjetunionens upplösning och Berlinmurens fall, men kommunismen består som ideal för såväl gamla nostalgiker som yngre aktivister. Anmärkningsvärt är den breda acceptans som finns för våldet som medel i politiken: från Revolutionär front längst till vänster till Vänsterpartiet i politikens finrum.
Det dysfunktionella Washington är bra för den politiska klassen
av Allan C. Brownfeld
Det politiska Washington fungerar uselt. Kongressens och presidentens förtroende sjunker stadigt. Under en period i höstas ställdes den statliga verksamheten in sedan låsningarna mellan Kongressen och presidenten blivit ännu värre än tidigare. Samtidigt säkrar alltfler politiker – från bägge partierna – sin ekonomiska framtid genom att gå över till lobbyföretag, där de gärna åtar sig uppdrag som går rakt emot vad de jobbat för som politiker i åratal.
Baltiska minnestavlor flyttade i Slite hamn för att ge plats åt ryska gasprojektet
av Roald Volmer
De minnestavlor, som fanns i Slite hamn på Gotland, har flyttats till andra sidan viken, för att tillmötesgå de ryska oljeledningsmänniskor, som har fått tillstånd att använda Slite hamn. Och ryska båtar får fritt använda Slites hamn. Det är anmärkningsvärt.
För det första har man inte frågat vad svenskarna i allmänhet tycker om detta. För det andra har man inte till offentligheten i förväg meddelat något om detta. För det tredje har man därmed förfalskat historien. För vad är meningen med att ha minnestavlorna på något annat ställe än just där väldigt många flyktingar steg i land?
Myter om pensioner och pensionärer
av C G Holm
Hur kunde staten ”knycka” 275 miljarder från AP-fonderna? Blir pensionärerna blåsta på 75 miljarder på grund av ”bromsen” i pensionssystemet? Minskar pensionerna i förhållande till det gamla systemet? Några av de populistiska frågor som brukar ställas även av till synes seriösa personer som ledande journalister och ordföranden i pensionärsorganisationerna, visar sig vid närmare granskning ha en helt annan innebörd. Contra granskar myterna om pensionssystemet.
De gamla bruksmiljöerna banade väg för socialismen i Sverige
av Britt Louise Körninger
De gamla järnbruken hade stor klasskillnad på tjänstemän och arbetare. Det var det gamla järnbrukets klasskillnad, som banade vägen för socialismens framgångar i Sverige.
Information om kommunismens brott
av Bertil Häggman
1982 gav Bertil Häggman ut den lilla boken Den kommunistiska förintelsen – den internationella kommunismens offer sedan 1917. Det var nio år innan Sovjetunionens kollaps och det överflöd av information om kommunismens brott som vi har idag var inte tillgängligt. Ändå var det ett försök att uppskatta antalet offer för kommunismen mellan 1917 och 1982. Den skrämmande siffran var omkring 104 miljoner döda. Senare arbeten har visat att siffran i Häggmans lilla bok var i rätt storleksordning, även om totalsiffran var högre, närmare 150 miljoner offer.
En månad med Svenska Dagbladet: Nästan inga nyheter – desto mer kommentarer och kampanjer
av C G Holm
Under en månad har Svenska Dagbladet fem raka nyheter som toppat tidningens förstasida. Två av dessa avser Sveriges VM-kvalmatcher mot Portugal. Därtill kommer att tidningen publicerat och toppat med tre partiledarintervjuer. Åtminstone när det gäller Göran Hägglund lyckas man trycka tillbaka den stora frågan till att hamna långt ner i artikeln. Kvar återstår en dag som toppat med tyfonen Haiyans härjningar på Filippinerna och att två svenska journalister kidnappats i Syrien. Återstående 24 dagar toppas tidningen av ett sammelsurium av vinklade nyheter, egenskapade arrangemang och oväsentligheter.