Contra nummer 5 2002 som pdf

Beställ ett pappersexemplar här!

Ondskans imperier 1871-1991

”Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, det dör som en stormvind i öknen bort”. Dessa bevingade ord av Esaias Tegnér är mottot för Tommy Hanssons nya bok Ondskans imperier. Tre ideologiska frestelser 1871–1991. Det är en jämförande studie som analyserar vår tids falska ideologier utifrån ett historiefilosofiskt perspektiv: wilhelmismen, nazismen/fascismen samt kommunismen.

Contras ansvarige utgivare Tommy Hansson pekar på de ibland förbluff-ande parallellerna mellan de tre synsätten och på hur de ledde fram till tre världskrig (han räknar det kalla kriget som Tredje världskriget).

Valsystemet missgynnar de små och Valmyndigheten klarar inte ens av att sammanställa rösterna
av C G Holm

Många gav sken av att årets val gav dramatiska förändringar i resultatet. Visst tappade moderaterna många platser i Riksdagen (27). Men Folkpartiet vann fler (31) än moderaterna förlorade. Och visst vann socialdemokraterna många mandat, men de vann exakt så många som Vänsterpartiet förlorade (13). Nettoförändringen i stort var att det borgerliga blocket förlorade en plats och Miljöpartiet vann en. Mindre förskjutning i valmanskåren under en fyraårsperiod är svår att föreställa sig.

Räknat i röstandel tappade de borgerliga 0,4 procent, röster som istället hamnade hos ”övriga partier”. Och hälften av ökningen för ”övriga” bestod av Lars Törnmans ”Norbottenspartiet”. Det fanns alltså knappast heller någon trend i riktning mot att ställa sig vid sidan av de sju riksdagspartierna. Men de små partierna finns.

Tidigare har den centrala valmyndigheten stått till tjänst med en central sammanräkning av alla röster. Så är det inte längre. Redan 1998 blev redovisningen ofullständig. Länsstyrelserna gör lite som de vill, och Valmyndigheten sammanställer länsstyrelsernas uppgifter utan någon meningsfull samordning. Det innebär bland annat att Valmyndigheten ger helt felaktiga uppgifter om antalet röster som avgivits på vissa partier. När det gäller Nationaldemokraterna (ett nationellt socialistiskt parti som är en utbrytning ur Sverigedemokraterna) redovisade Valmyndigheten bara de röster som avgivits i Stockholms och Västmanlands län. För den nyliberala Fria Listan var det ännu sämre, bara Stockholmsrösterna fanns med i den centrala sammanställningen. Det gjorde nu kanske inte så mycket, eftersom Valmyndigheten redan tidigt vägrat att trycka upp röstsedlar i den utformning som Fria Listan beställt. Fria Listan överklagade och fick rätt tisdagen innan valet! Röstsedlar trycktes upp med expressfart, men hann bara distribueras i Stockholm. I resten av landet fanns det dock en hel del handskrivna röster på Fria Listan. I den mån de räknades (se ovan) så fanns uppgifterna på Länsstyrelsen, men till att börja med vägrade flera länsstyrelser att uppge hur många röster som avgivits på Fria Listan.

Religionen viktigast i Dacke-upproret
av Tommy Hansson

I den så kallade Dackefejden i Småland och södra Östergötland 1542–43 reagerade allmogen under sin hövitsman Nils Dacke mot Gustaf Vasas hårdhänta envälde. Under denna folkliga resning var faktiskt kungens tron allvarligt hotad, i varje fall löpte monarken risk att tvingas släppa en betydande del av rikets södra del ifrån sitt styre. Bara genom ett hänsynslöst övervåld lyckades den maktfullkomlige Vasa kväsa rebellerna, samtidigt som rebelledaren Dacke i propagandan framställdes som den mest ondskefulle och perverse man som någonsin levat. Dacke själv drevs upp i Rödeby skog i Blekinge i juli 1543 och sköts till döds. Kroppen fördes till Kalmar och huvudet placerades på en stolpe.

Friedmans teorier räddade Väst
av Tommy Hansson

90 år gammal när detta skrivs tillhör Milton Friedman alltjämt den västerländska demokratins mest alerta och insiktsfulla förkämpar. Det visade han med eftertryck i samband med Nobelfestligheterna i december i fjol, då han milt men i sak skarpt avfärdade den svenska TV-reporter som mer eller mindre försökte göra honom medansvarig till kuppen i Chile 1973.
Milton Friedman må vara världens mest briljante nationalekonom med en lysande förmåga att på ett pedagogiskt sätt föra ut sina insikter till människorna i samhället. I Sverige förblir han dock evinnerligen, tycks det, mest känd för att han under fem dagar efter militärkuppen i Chile 1973 gav regeringen Pinochet ekonomiska råd. Detta skedde genom att han gav några offentliga föreläsningar i privata banker, vid vilka bland andra gäster företrädare för militärjuntan var närvarande. De ekonomiska lösningar Friedman anbefallde visade sig vara ytterligt konstruktiva, eftersom militärjuntan inom ett par år lyckades förvandla en katastrofal ekonomisk situation med tusenprocentig inflation till ett latinamerikanskt framgångsexempel och en förebild för andra utvecklande länder.

USAs säkerhetsorgan och bin Ladin-terrorn av Allan C. Brownfeld

Republikanen Porter J. Goss från Florida, medordförande i den gemensamma kongresspanel som undersöker hur de amerikanska underrättelseorganen skött sig, frågar och svarar efter att ha gått igenom sex års hemligstämplad CIA-information om Usama bin Ladin: ”Borde vi ha vetat? Ja, det skulle vi. Kunde vi ha vetat? Ja, det tror jag vi kunde ha gjort.”

Klockan är fem i tolv i Vitryssland

Kjell Albin Abrahamson inledde sin presentation av situationen i Vitryssland klockan 11.55 på bokmässans första dag. Ett mycket passande klockslag, ansåg han:
–Klockan är verkligen ”fem i tolv” när det gäller press- och yttrandefriheten i Vitryssland. Paragraf 367 i strafflagen förbjuder kritik av landets president, Aljaksandr Lukasjenka, och den används också flitigt. Som ett exempel kan jag nämna, att journalisten Nikola Markjevitj skulle ha varit med oss här men nu i stället sitter i straffläger.
Den vitryska diktaturen kunde inte hindra den regimkritiska radioreportern Svetlana Kurs från Radio Racyja i Minsk att infinna sig i Göteborg och berätta om situationen i landet.
–Man har inte resurser att kontrollera allt, och jag tror inte heller jag har några efterräkningar att vänta på grund av mitt framträdande här, sade Kurs till Contra. Dessutom tar folk inte längre till sig den ofta enfaldiga regeringspropagandan, vilket faktiskt har tvingat propagandisterna att bli något mer balanserade. Så jag tror framtiden, trots allt, ser rätt ljus ut.

Chomsky legitimerar töntvänstern

Det stora dragplåstret vid årets bokmässa i Göteborg var den amerikanske lingvistprofessorn Noam Chomskys framträdande sista mässdagen. Intresset uppgavs vara så enormt stort att arrangörerna bokat inomhusarenan Scandinavium för ändamålet. När seminariet med Chomsky väl hölls var arenan dock bara halvbesatt.
Kring Noam Chomsky, ärrad kritiker av USAs engagemang i Indokina, har det uppstått en kvasireligiöst osund kult bland intellektuella och pseudointellektuella vänsteranhängare i Europa och, tycks det, särskilt i Sverige. I hemlandet USA är det däremot nästan ingen seriös intellektuell som tar Chomsky och hans bisarra konspirationsteorier på allvar.