Beställ ett pappersexemplar här!
Contra nummer 200
Det här är det tvåhundrade numret av Contra. Det firas med en kort återblick på Contras verksamhet och miniatyrbilder på samtliga 200 Contra-utgåvor.
En socialist i Vita huset?
av Tommy Hansson
Tänk er att republikanernas presidentkandidat John McCain hade haft nära kontakter med nazistiska terrorister i 20 år. Samma dag detta kom fram hade McCain varit ute ur racet så att det visslade om det – och det med rätta. Men när det visar sig att den demokratiske kandidaten Barack Obama har haft motsvarande kontakter med obotfärdiga medlemmar av terroristorganisationen Weather Underground, höjs det knappt på ögonbrynen inom det Obama-älskande medieetablissemanget. Och det finns fler lik i Obamas garderob…
Contras Tommy Hansson har gått igenom Obamas allt annat än smickrande bakgrund. Förutom de många tvivelaktiga personerna i bekantskapskretsen finns det en mycket solid röstning på den yttersta vänsterlinjen under hans år i senaten. Och uttalanden som ifrågasätter grundläggande gemensamma värden i det amerikanska samhället. Men han är en bra talare (även om innehållet i ordet “change” – förändring – är ytterst tunt). Och han får en formidabel uppbackning från media och miljardärer på vänsterkanten.
Våldets och fredens religioner
av C G Holm
Nästan alla världsreligionerna sprider fredens och ödmjukhetens budskap. Det gäller med ett undantag. Islam har alltsedan Muhammeds tid varit en religion som varit nära förknippad med våldet.
Det sätter sina spår ännu nästan 1400 år efter Muhammed. Det finns bara ett land i världen med ett vapen på sin flagga – Saudiarabien. I tio av de fjorton större väpnade konflikter som listas i Stockholms Fredsforskningsinstituts senaste årsbok är islam ett viktigt inslag och står för minst ena sidan av konflikten (ibland är det muslimer som slåss mot varandra). Hinduismen visar stor tolerans för oliktänkande, de österländska vishetslärorna (konfucianism och taoism) är konservativa filosofier som står främmande i förhållande till militära omvälvningar. Buddhism och kristendom är i grunden religioner vars avståndstagande från våldet är en av de idémässiga hörnpelarna. Islam, i kontrast härtill, ser våldet som en integrerad del i ansträngningarna att göra islam till en världsomfattande religion.
Familjen och den politiska korrekthetens diktatur
av Tommy Hansson
I slutet av juni var Tommy Hansson, i egenskap av Ambassador for Peace i Universal Peace Federation (UPF), inbjuden till en konferens i Bad Homburg i Tyskland. Konferensen, som varade i tre dagar, ingick i en pågående serie konferenser i regi av UPF under samlingsnamnet European Leadership Conferences (ELC). Det övergripande syftet med dessa europeiska konferenser är att arbeta för ökad förståelse över nations-, kultur- och religionsgränser och därmed bidra till skapandet av en internationell fredskultur. Tommy Hansson berättar mer.
Realism och idealism i amerikansk utrikespolitik
av Fredrik Runebert
USA har alltid strävat efter att förena idealism och realism i sin utrikespolitik. Det påstår utrikesminister Condoleezza Rice i en artikel i den ansedda tidskriften Foreign affairs. På lång sikt har målet alltid varit att sprida demokrati och frihet, men på kort sikt har mer strategiska faktorer avgjort USAs agerande. Under vissa perioder har dock realismen eller idealismen dominerat politiken. Nixonperioden kan betraktas som en period då realismen dominerade och Reaganperioden en period då idealismen var det viktigaste. Men även Ronald Reagan, som av många bedöms vara en av de främsta neokonservativa krafterna i USAs historia, tog hänsyn till strategiska faktorer. Det var därför Reagan kunde komma överens med Gorbatjov om en ömsesidig nedrustning.
Iran hotar världsfreden
Efter fyra år som Israels ambassadör lämnar Eviatar Manor sin tjänst. Ambassadör Manor har haft en lägre profil än sin företrädare, som blev välkänd när han ingrepp mot en installation på Historiska Museet, men Manor har gjort sig känd som en sympatisk och lämnat nu sin tjänst för andra uppgifter.
Informationssamhället en rysare i tiden
av Stig Daun
Om statistiken över den genomsnittliga tiden vi svenskar ser på TV stämmer, så tar vår hjärna in timslånga intryck av våld och annat elände varje dag – hela året – år efter år. Av kanske begripliga skäl nämns sällan eller aldrig något i media om de effekter detta har på människor i allmänhet och barn i synnerhet. Men TV-tittandet kan förorsaka depression och andra problem.
Lösningen heter avhållsamhet.
Greve Hamilton och andra krigssvenskar
av David Stavenheim
Sverige har inte varit i krig på närmare 200 år. Det hindrar inte att svenskar varit engagerade i en rad olika väpnade konflikter sedan dess, också om vi bortser från insatserna inom FNs ram. I boken Svenskar i krig 1914–1945 låter Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg ett stort antal dramatiska och i flera fall märkliga människoöden passera revy. David Stavenheim refererar några.