Contra nummer 3 1998 som pdf

Beställ ett pappersexemplar här!

Det Gröna Sverige

Contras ansvarige utgivare Tommy R. Hansson är flitig på bokmarknaden. Contra kan nu presentera hans andra roman för i år. En skräckskildring av vad som händer när de Gröna kommer till makten i Sverige. En del personer i svensk politik idag må ha inspirerat Tommy R. Hansson. Men i grunden är det fri dikt. Och en tankeväckande dikt. Och presidenten/åldermannen i skräckvisionen heter Per Gahrton… Vilka av skräckfigurerna kommer svenska folket att välja in i Riksdagen och de kommunala församlingarna till hösten? I den tryckta versionen av Contra får Du ett utdrag ur boken. Här kan Du läsa ett annat utdrag.

Domedagprofeterna har fel

Domedagsprofeter, gärna med vänsterprofil, berättar gärna om allt elände som vi kommer att drabbas av om mänskligheten får fortsätta att utveckla industri och välfärd som vi gjort hittills. Två typexempel på det elände som väntar oss är det som händer med ozonet i atmosfären. För mycket ozon i atmosfären i närheten av Los Angeles och för lite ozon i atmosfären ovanför Antarktis. I genomsnitt ganska bra. Hur vore det om vi inte bara försökte hindra miljöpåverkan utan faktiskt arbetade med att utjämna och balansera de effekter som uppstår i samband med välståndsuppbyggnaden i världen?

Maskeringen av Sverige, Palme och hans motståndare

Artikeln är skriven av Contras Mellanösternkorrespondent Bertil O. Wedin, som en gång själv anklagades för att ha begått mordet på Olof Palme (anklagarna var signifikativt nog fängslade före detta agenter för apartheid-regimens säkerhetstjänst i Sydafrika). Bertil Wedin berättar om hur han förgäves försökt förmedla information om Palmemordet till den svenska polisen. Han sätter detta i samband med Palmes utrikespolitik som på ett oansvarigt sätt gick kommunistiska makters intressen tillmötes. Sverige betraktades internationellt som en säkerhetsrisk. Det gick så långt att Försvarsstaben drog in en instruktionsbok – “Maskerad Front” – efter påtryckningar från Sovjetunionen.

Franz Josef Strauss

I Contras serie om det kalla krigets hjältar har turen denna gång kommit till Frnaz Josef Strauß. Strauß blev aldrig förbundskansler i Tyskland . När han kandiderade till kanslersposten 1980 blev det ett svidande bakslag för de konservativa och kristdemokratiska krafterna. Men trots valnederlaget 1980 har Franz Josef Strauß haft ett mycket starkt inflytande på tysk efterkrigspolitik. Det var han som hindrade östpolitiken att bli ett fullständigt uppgivande av Västs ståndpunkt. Men samtidigt var han i högsta grad realpolitisk och satsade på att bygga upp ett brett personligt kontaktnät i Öst. Tyvärr fick han aldrig själv uppleva Berlinmurens fall. Han avled i oktober 1988, ett drygt år innan Murens fall, som banade vägen för Tysklands enande och demokratisering.

Slaveriet inte unikt för Amerika

Slaveriet är inte unikt för Amerika. Därför finns det inte heller någon anledning för amerikaner att känna någon särskild skuld för deras förfäders medverkan till slaveriet. Tyvärr har alla nationer en mer eller mindre lång historia där slaveriet spelat en roll. Det finns slavar i Bibeln. Det fanns slavar i Sverige på vikingatiden. Och det var först i slutet av 1700-talet som det tillkom egentliga förbud mot slaveriet – det första kom i Danmark. Contras USA-korrespondent Allan C. Brownfeld behandlar slaveriets historia.

Det omdiskuterade dödsstraffet

För första gången har det kommit en seriös bok som förespråkar dödsstraffet på svenska. Det är David Andersson som utmanar det svenska etablissemanget genom att ta upp ett “förbjudet” ämne. I Contra finns också i detta nummer en bild på en minesstavla som satts upp på en byggnad på Kungsholmen i Stockholm den 17 februari 1998, på 150-årsdagen av Anders Gustav Dalmans födelse. Dalman var Sveriges siste bödel och bodde i kvarteret där skylten sitter idag. Det var på Dalmans initiativ som Sverige införskaffade en giljotin och Dalman var den ende som använde sig av giljotinen, för första och enda gången vid den sista (senaste?) avrättningen i Sverige, av mördaren Alfred Ander den 23 november 1910.

Röda Kinas blodiga historia

Vi får här en ordentlig genomgång av det blodsbesudlade Röda Kinas historia. I Kina talas det om Hsiao Meh – “berövad tillvaron”. Miljoner kineser försmäktar som Hsiao Meh i Laogai, det kinesiska lägersystemet. Miljoner och åter miljoner har mördats av kommunisterna sedan maktövertagandet 1949. I detta nummer av Contra ger Jan-Erik Johansson en översikt.