När statsmakten kränker en individs rättigheter, begås då ett brott? Är det ett objektivt faktum? Finns det objektiva etiska principer och lagar som fungerar som objektiva rättesnören? Är dessa principer oberoende av varje lands kultur och parlament? Är principerna moraliskt bindande för alla människor på alla platser och i alla tider?
Svaret på dessa frågor är ett otvetydigt: Ja! Om Du läser boken förstår Du varför.
Boken behandlar och bevisar i logiska termer förekomsten av Människans Rättigheter. Min förhoppning är att Du genom att läsa boken ska få en tankeställare och komma till insikt om de etiska principer som utgör grunden för Människans Rättigheter. Boken ska öppna Dina ögon för det egentligen självklara. Därför tar jag mig friheten att låna titeln till H C Andersens klassiska mästerverk “Kejsarens nya kläder”.
Björn Lundahl är född 1956 i Göteborg. Han är verksam i bygg- ochfastighetsbranschen.
222 sidor. Pris 180:-. Porto och emballage 40:- tillkommer per beställning. Beställ från vår nätbutik eller betala in 220:– i förskott per plusgiro 85 95 89-4. Klicka här för fullständiga beställningsregler.
Här får Du ett smakprov ur boken:
Lite om människans natur
“Människan är ett djur som använder verktyg.”
Thomas Carlyle
Förnuftets principer grundar sig på människans natur. För att du skall få förståelse för förnuftets principer så måste du också ha förståelse för de grundläggande dragen hos det mänskliga släktet, dvs i människans natur. Denna vidgade vy gör det helt enkelt lättare för dig att förstå vilka principer som är objektivt riktiga och objektivt felaktiga med hänsyn till människans natur.
När vi människor betraktar omgivningen ställer vi oss oftast utanför. Precis som om vi inte vore en del av den. Vi kan snabbt konstatera att allt liv är en del av naturen, och att det är rent av dumt att tro att alla organismer förutom människan har sin natur. Att människan besitter en natur liksom allt annat liv är ett axiom som ej behöver bevisas.
Men vad är då människans natur? Eller vad är det för grundläggande drag som människan innehar och som skiljer henne från de andra organismerna? Ett utmärkande drag hos människan är att hon besitter förnuft, medvetenhet och intelligens. Hon kan betrakta sin omgivning (på det sätt som bl.a. görs här) och urskilja saker och ting. Hennes förnuft, medvetenhet och intelligens fungerar som ett redskap för att säkerställa hennes existens. Förnuftet, medvetenheten och intelligensen fungerar också som ett redskap för att möjliggöra tillfredsställelse. Vi kan också säga att människan använder sitt förnuft, sin medvetenhet och sin intelligens för att tillfredsställa sina behov. Med andra ord, om en människa känner sig törstig använder hon förnuftet, medvetenheten och intelligensen för att finna de vägar hon skall gå för att släcka törsten. Känner hon kyla, bygger hon sig ett hus, eller känner hon otillfredsställelse försöker hon eliminera denna med hjälp av sitt förnuft, sin medvetenhet eller sin intelligens. Vi kan säga att jakten på tillfredsställelse och jakten på att tillfredsställa drifterna tillsammans med förnuftet, medvetenheten och intelligensen bildar och utgör den fria viljan, och reflekterar därför en människas handlingsmönster.
Kalle älskar glass och känner därför ett behov av glass, vilket gör att han går och köper sig en glass. Han prioriterar sina behov enligt maximerandet av tillfredsställelsen. Hans agerande eller val beror således på vilket alternativ som ger den största njutningen eller tillfredsställelsen. Men valet beror också på en annan faktor, nämligen hur välutvecklat och sofistikerat hans förnuft, hans medvetenhet och hans intelligens är. Kalle kan med hjälp av nämnda redskap analysera olika alternativ. Han kan exempelvis fundera ut vilken väg han skall gå för att få den glass som han längtar efter så mycket. Hans analys kanske leder till att han måste be sin mor om förskottsbetalning av veckopengen. Hans förnuft, medvetenhet och intelligens kanske drar slutsatsen att ett prioriterat glassköp idag leder till att det inte blir några pengar över till något lördagsgodis. Vilken prioritering eller handling Kalle så småningom beslutar sig för påverkas således av hans förmåga att analysera.
Konsekvensen av det sagda är att Kalles fria val (vilken prioritering han gör) är beroende av vilken tillfredsställelse han får av att konsumera glass, samt av hur välutvecklat hans förnuft, medvetenhet och intelligens är. Men valet beror också på ytterligare en faktor, nämligen vilken information han tidigare har lagrat. Ur smaksynpunkt kanske Kalle känner starkt för glass, men han inser p g a erfarenheter och lärdomar (som är en del av hans medvetenhet) att sötsaker ger hål i tänderna, och därför ger hans fria vilja utslaget att avstå från glassen. Att få håli tänderna ger honom en sådan otillfredsställelse att han avstår från att äta glass. Hade han upplevt en starkare tillfredsställelse av att äta glass, så att njutningen blev större än otillfredsställelsen av att få hål i tänderna, så hade hans fria vilja prioriterat glassätandet. Hade Kalle aldrig blivit informerad om att sötsaker ger hål i tänderna så hade hans fria vilja också prioriterat glassätandet. Hade hans analys lett fram till att tidigare nämnda lördagsgodis skulle gå förlorat om han prioriterade glassätandet nu, så hade Kalle prioriterat lördagsgodiset om tillfredsställelsen av att äta godis på lördag vore större än tillfredsställelsen av att äta glass just nu.
Således agerar och handlar Kalle beroende på upplevelsen eller tillfredsställelsen, och beroende av hur välutvecklat hans förnuft, medvetenhet och intelligens är, liksom beroende av vilken information han lagrat. Nämnda tre faktorer avgör i ovan nämnda fall hans val och utgör hans fria vilja. Tidigare antydde jag också att den fria viljan även består av den fjärde faktorn, dvs tillfredsställandet av drifterna, alltså självbevarelsedriften och sexualdriften. Denna faktor har inte blivit aktiverad i exemplet med Kalle, men utgör också en del av den fria viljan. Säkerligen skulle man kunna isolera ytterligare ett oändligt antal faktorer, men det har inte varit min avsikt här. Avsikten med detta kapitel har inte varit att presentera en komplett teori om den fria viljan, utan att principiellt åskådliggöra människans natur, för att ge dig en allmän bild av hur vi människor fungerar.
Nåväl, vi går vidare med att analysera den fria viljan. Förmågan att insupa, bearbeta samt lagra information är i stor utsträckning individuell. Likadant är det med behoven. Således är förmågan att insupa, bearbeta och lagra information tillsammans med faktiska upplevelser, intryck och erfarenheter (som en individ under livets gång ställs inför) liktydigt med det som vi i dagligt tal kallar för kunskap. Således blir den bredare och mera slutgiltiga definitionen av den fria viljan att tillfredsställelsen samt tillfredsställandet av drifterna i samspel med kunskapen bildar och utgör den fria viljan och reflekterar därför en människas handlingsmönster.
Vi kan på grundval av det sagda konstatera att eftersom den fria viljan är det som kännetecknar människan så är också den fria viljan en förutsättning för alla politiska system. Vare sig det handlar om konsumenter eller företagare i de s k fria sektorerna och samhällena, eller planbyråkrater och myndighetsutövare i de s k ofria sektorerna och samhällena, så fattas besluten ej med hjälp av instinkterna. Alla är beroende av det fria valet. Således är den fria viljan ingen förutsättning för något speciellt politiskt system. Den fria viljan gör att människan har en enorm anpassbarhet och flexibilitet. Hon kan anpassa sig i en betydligt större utsträckning än de andra organismerna, dvs de vi kallar djur. Djuren, som drivs mer eller mindre av sina instinkter, klarar framför allt inte snabba miljömässiga förändringar. Människan bekämpar exempelvis insektsangrepp för att skydda grödan, men insekterna dör. I nämnda fall är människan det miljömässiga hotet mot insekten, men insekten, som ej besitter någon fri vilja (eller besitter ej något förnuft eller någon medvetenhet och intelligens, och kan därför inte göra något val för att säkerställa sin existens), ser inte att grödan är besprutad utan söker sig till den eftersom den är “förprogrammerad” att göra så (instinkt), med påföljd att den dör. För människan är insekten det miljömässiga hotet eftersom den äter upp grödan, men människan, som besitter en fri vilja (dvs förnuft, medvetenhet och intelligens som gör att hon kan prioritera allt eftersom behoven påkallar det), inser p g a detta att insekten utgör ett hot, och sluter sig till den väg hon skall gå för att avfärda detta hot, dvs hon besprutar grödan.
Denna egenskap – den fria viljan – ger därför människan en enorm flexibilitet och anpassningsförmåga mot miljömässiga förändringar. Vi skyddar oss mot kyla, värme, sjukdomar, etc på alla möjliga tänkbara vis. Djuren kan ibland känna tillfredsställelse av samma konsumtion som människan. En hund kan till exempel ivrigt förtära en välstekt biff, men den saknar förmåga att se orsak och verkan, och kan därför inte anskaffa någon välstekt biff. På grund av den fria viljan agerar människan utifrån syften eller motiv. Hon fokuserar i sitt medvetande ett visst önskvärt tillstånd som hon önskar befinna sig i och strävar sedan för att uppnå detta tillstånd. Uppdagas det för henne att hon ej kan uppnå det önskvärda tillståndet är motivet borta, och hennes agerande och strävan efter att komma till tillståndet upphör i samklang med den nyvunna insikten.
Utan att vi reflekterar över det bygger vårt agerande ideligen påmotiv. När vi exempelvis låser dörren är motivet att få dörren låst. När vi släcker ljuset är motivet att få ljuset släckt, etc. Denna förmåga att fokusera ett framtida önskvärt tillstånd (motivet) är betydligt mer begränsat hos de djurarter som ur utvecklingssynpunkt ligger närmast människan. Det är framför allt detta som skiljer oss från dem. Vi går inte djupare in på den fria viljan än så här, eftersom det i detta fall inte fyller någon funktion.
Nu när vi har konstaterat ett grundläggande drag i människans natur – den fria viljan – så lägger vi detta åt sidan ett tag och går vidare.