Jag skulle vilja veta så mycket det bara går om utilitetsteorin och värdeteorin!
Andreas Malik (20 december 2000)
andreas_malik[snabel-a]hotmail.com
Vi utgår från att Du med utilitetsteorin avser det nationalekonomiska resonemang som fördes av italienaren Vilfredo Pareto och som innebar att det var möjligt att styra ekonomin mot ett så kallat Pareto-optimum, en punkt där det inte var möjligt att förbättra för någon utan att försämra för någon annan. Detta optimum är naturligtvis en teoretisk punkt och utgångspunkt för resonemang om ekonomins möjligheter att tillgodose människans behov, ingen utgångspunkt för praktisk politik eller praktisk företagsekonomi.
Värdeteorin spelade en central roll för Karl Marx i uppbyggnaden av den klassiska marxismens ekonomiska modell. Han menade att värde bara skapades genom arbete och att ett föremål kunde öka i värde genom att mer arbete lades ned på det. Han insåg dock att ineffektiva arbetsmetoder i sig inte skapade ytterligare värde, utan värdet enligt Marx var det arbete som med effektivast kända arbetsmetoder tillfördes produkten. Värdeteorin var själva fundamentet för Marx ekonomiska teorier, men han hade inte uppfunnit den själv. Den byggde vidare på tankar från ekonomer som David Ricardo och John Stuart Mill.
Den som har försökt praktisera Marx tänkande hamnar snabbt i en omöjlig återvändsgränd. Redan på 1800-talet, ja faktiskt innan Marx själv formulerat teorin i Zur kritik der politischen Ökonomie (1859) hade ekonomin Herman Heinrich Gossen 1854 formulerat det som idag kallas marginalnytteteorin. Gossens slutsatser slog dock aldrig igenom och det var först på 1870-talet som samma tankar blev allmänt accepterade genom insatser av Carl Menger, Léon Walras, William Stanely Hevon och Alfred Marshall. I och med marginalnytteteorins genombrott kan man säga att hela det marxistiska teoribygget föll ihop som ett korthus. Tyvärr var det ju dårar som inte insåg detta och utsatte mänskligheten för plågsamma ekonomiska experiment under 1900-talet.
Marginalnytteteorin innebär att man tar hänsyn till både utbud och efterfrågan, den gamla värdeteorin utgår ju enbart från utbudssidan: En varas gränsnytta (värde) är det tillskott till den totala nyttan eller tillfredsställelsen som framkallas av den sist förvärvarde enheten av varan ifråga.
Marginallnytteteorin löser det mesta av den gamla värdeteorins svårigheter. Till exempel att livsviktiga ting som vatten och luft är mycket billiga (ja luften är till och med gratis), medan diamanter kan vara mycket dyra. I den gamla teorin styrdes ju dessutom diamantens värde av om den hittades alldeles i markytan eller om man måste gräva ner sig 1000 meter i underjorden…