Jag skulle vilja veta lite mer om förändringarna i USAs relation till Kuba under nittonhundratalet, på vilka sätt har den förändrats och vilka faktorer har spelat in? Jag vill helst ha ett ganska ingående svar, tack!
Sofia Jansson (28 januari 2000)
sofia.janson[snabel-a]beta.telenordia.se
Vi tar oss friheten att utvidga Din fråga bakåt i tiden till 1898!
Kuba var ända sedan Columbus en spansk koloni. Under 1890-talet bildades en kubansk frihetsrörelse under José Martí (han stupade 1895). 1898 engagerade sig USA i den amerikanska frihetsrörelsen och ingrep militärt, vilket ledde till en snabb förlust för spanjorerna. Det fanns amerikanska trupper kvar på Kuba i ytterligare fyra år till 1902, då Kuba formellt blev självständigt.
USA hade alltifrån frihetskriget nära och intima förbindelser med Kuba. Det var ju i praktiken USAs insatser som frigjort Kuba från Spanien. Dessutom var USA en stor och stark ekonomi på bara något tiotals mils avstånd. Helt naturligt blev förbindelserna mellan USA och Kuba mycket intima. Amerikanska investeringar stod för mycket av Kubas ekonomiska utveckling (bland annat socker- och tobaksplantager).
Under 1930-talet tog Fulgencio Batista makten på Kuba. Som Kubas president fördjupade han de nära förbindelserna med USA och de amerikanska investeringarna fortsatte. Kuba blev med tiden också ett populärt turistmål, inte minst på grund av restriktiva bestämmelser om alkohol och spel i USA. Och Ernest Hemingway bodde i Havanna!
Under början av 1950-talet började en ny opposition att växa fram. Liberala krafter protesterade mot Batistas auktoritära styre. De liberala krafterna fick under hand stöd från USA. När Fidel Castro på nyårsdagen 1959 störtade Batista erkände USA därför omgående den nya regimen. Dock var Castro inte den liberale demokrat som den amerikanska administrationen hade inbillat sig. Efter några månader genomförde han expropriationer som innebar att amerikanskägd egendom utan ersättning beslagtogs av den kubanska regeringen. Efter ett par år framstod det som klart att Castro var kommunist och USA medverkade då i en del försök från kubanska flyktingar att störta den nya diktaturen. Tyvärr misslyckades dessa försök, bland annat i den omtalade invasionen i Grisbukten 1961. Kuba konsoliderades därefter som kommunistisk stat. USA införde handelsembargo mot Kuba 1962 och sedan dess har förbindelserna mellan USA och Kuba varit djupfrysta.
Dock bor ett par miljoner kubanska flyktingar i USA, främst i Florida. Där bidrar de verksamt till att motarbeta Castros regim och till att se till att USA inte gör några eftergifter mot den kommunistiska diktaturen (med tanke på Clintons inställning i andra frågor kunde man frukta det värsta). Kubanerna i USA har varit mycket framgångsrika och deras sociala status och inkomster ligger långt över andra invandrargrupper. Den legendariske Roberto Gouzieta var till och med VD för det mest amerikanska företaget av alla, Coca Cola, under nästan 20 år, till dess att han avled i cancer häromåret.
Idag är förbindelserna mellan Kuba och USA sparsamma. Men helt säkert kommer de att bli lika goda och nära som historien och geografin talar för när förtryckaren Fidel Castro inom en inte alltför lång framtid har störtats eller avlidit.