1.Hur ser utbildningssystemet ut i Slovenien?
2.Hur ser landets historia ut?
3.Hur ser landets politik och ekonomi ut?
Katrina, Mellerud (2 augusti 2007)
vajza91[snabel-a]hotmail.com
Utbildningen i Slovenien var tidigare starkt influerad av den i Österrike. Man fick tidigt allmän folkskola, först 6-årig och sedan 8-årig. Andelen elever som går vidare till sekundärskolan har länge varit betydligt högre än i övriga republiker i det forna Jugoslavien. Vid början av 1990-talet hade den vuxna befolkningen genomsnittligt nära 10 års skolgång. Den snabba industriella tillväxten krävde investering i utbildning. Denna blev mer flexibel än den varit före 1990, då man haft markerad enhetlighet på framför allt sekundärstadiet. Utbildningsstrukturen är av typen 8+4+4, dvs. efter 8 års primärskola följer 4 års sekundärskola med tre olika program. Dessa är gimnazija om 4 år som förbereder för universitet, 2-3-åriga yrkesskolor och 4-åriga tekniska skolor och vårdskolor. Gimnazija tog vid 1990-talets början emot ca en fjärdedel av eleverna från primärskolan, medan ca 60 % gick till den professionella 4-åriga utbildningen. År 1974 antogs en reform som innebar förenhetligande av utbildningen på sekundärstadiet, vars två första årskurser fick en gemensam kärna av ämnen, medan de båda följande fick en rikhaltig differentiering. Cirka hälften av dem som fullbordar 4-årig sekundärskola går till avancerade studier, som regel vid något av de två universiteten i Ljubljana (grundat 1919) och Maribor (grundat 1975).
Slovenien har ständigt blivit överkörda av arméer, först romarna och sedan folkvandringstidens. Landet låg mitt i vägen för många av de folk som vandrade i folkvandringstiden, och det har påverkat landets etniska sammansättning. Slovenien kom att tillhöra Karolingerriket och var ofta styckat mellan olika så kallade markgrevskap. Med stöd av den lokala adeln genomfördes reformationen under 1500-talet, och Bibeln gavs 1584 ut på slovenska. Den hårda motreformationen under 1600-talet använde sig också av det slovenska språket, varför dess ställning stärktes. Adelns makt underminerades emellertid då reformationens ledare lämnade landet. Slovenien var fram till första världskrigets slut en del av Österrike-Ungern, och slöt sig efter kriget till det nybildade Jugoslavien istället för att bli uppätna av Italien.
Efter sovjetsystemets kollaps 1989-90 bröt sig Slovenien som första delrepublik ut ur Jugoslavien. Jämfört med övriga delrepubliker hade Slovenien en fördel genom sin relativt stora etniska homogenitet och höga industriella utveckling. En folkomröstning hölls i december 1990, och i juni 1991 förklarade sig landet självständigt. Den serbiska centralregeringens försök att hejda utvecklingen med våld misslyckades, och redan efter omkring tio dagars strider drog sig trupperna tillbaka. Valet 1992 gav valet en liberaldemokratisk regering.
Landets inrikespolitiska utveckling har därefter varit jämförelsevis lugn med koalitioner i regeringsställning. Utrikespolitiskt har landet orienterat sig mot väster med medlemskap i EU och NATO, samt vid senaste årsskifte ett införande av euron som valuta. Ekonomin har dock lidit av ovanan vid marknadsekonomi och exportförluster under Jugoslavienkrigen.
Med vänlig hälsning
Tomas Ibsen Göransson