Vilken var utopin hos Rousseau? Utopin, vem var dess främsta förespråkare? Hur såg Rousseaus och Lockes männiuskosyn ut? Sen undrar jag också lite om Marxismen. Grundvärderingar? Människosyn? Vilken ansåg marxismen vara den viktigaste enheten i samhället? Vilken var metoderna för samhällsförändring? Vilken var marxismens utopi?
Ulrika (23 januari 2000)
ika[snabel-a]telia.com
Låt oss börja med Utopin som en vision om det framtida samhället. Ordet i sig själv kommer från Thomas More (1477-1535) som skrev boken ”Utopia” 1516. Han skildrar där ett idealsamhälle med klara socialistiska inslag. Som vi lärt oss den hårda vägen de senaste 100 åren är detta just en utopi, något som inte går att förverkliga. Socialism leder obönhörligt till förtryck.
Rousseau beskrev ingen utopi på det sätt som Thomas More gjorde. Men han resonerade kring politisk filosofi och drog vissa slutsatser. Utgångspunkten för Rousseau var att människorna frivilligt slöt sig samman för att undvika anarki. Det skedde genom samhällskontraktet (hans mest berömda bok heter just Contrat Social). Genom samhällsfördraget överlät individen beslutsrätt till den nybildade kollektiva enheten. Men Rousseau såg hela tiden individen som den som bara tillfälligt överlåtit en del av beslutsfattandet till samhället. Han förutsatte att samhället skulle skötas i enlighet med folkviljan och att den ideala staten var ganska liten. Han växte själv upp i Geneve som var en i praktiken självständig stat under kontroll av starkt religiösa calvinister. Rousseaus ganska idealistiska inställning, som kan tyckas tilltalande för många, saknade dock pregnans i detaljerna och den har därför kunnat tolkas i skilda riktningar. Alltifrån uppfattningen att han satte individen främst och helt över kollektivet till att staten ska ha total kontroll över ekonomin. Några av vår hsitorias värsta skurkar – till exempel revolutionären Robespierre – har åberopat Rousseau. Han var dock stark förespråkare för den individuella friheten, alltså diametralt motsatt Robespierres åsikter.
Också John Locke var anhängare av teorin om samhällsfördraget, samhället som en frivillig sammanslutning mellan individer. Locke underströk vikten av att begränsa statens maktbefogenheter, så att den kunde uppfylla sin egentliga funktion, att tillgodose individens behov av en fungerande samhällsorganisation, utan att inskränka individens grundläggande frihet. Han såg snarast samhället som en dessvärre nödvändig institution, nödvändig för att undvika alla nackdelar som är förknippade med anarki. Men sedan samhället uppfyllt den uppgiften skulle så mycket som möjligt lämnas till individen att avgöra. Locke inspirerade i hög grad den amerikanska revolutionens grundlagsfäder.
Karl Marx är i alla väsentliga stycken Rousseaus och Lockes motsats vad gäller människosyn. Marx har en materialistisk syn på verkligheten, där alla människor styrs av materialistiska drifter och där kollektivet spelar en central roll. Om Locke är en idémässig fortsättning på Aristoteles och Thomas ab Aquino och en föregångare till modern demokrati är Marx en fortsättning av