Vad är “pomperipossaskatt”? Innebär den att ett företag kan få betala 109% skatt i månaden? Vad kan man göra åt den?
David Hellgren, Karlstad (14 oktober 1999)
david.hellgren[snabel-a]telia.com
Begreppet “Pomperipossaskatt” skapades av Astrid Lindgren under valrörelsen 1976. Hon hade av sin skatterådgivare fått veta att staten tog ut 103 procent av hennes marginalinkomst i skatt genom en kombination av inkomstskatt och sociala avgifter. Då skrev hon sin berömda saga “Pomperipossa i Monismanien” i Expressen. Häxan Pomperipossa (som skapats av Falstaff Fakir redan på 1800-talet) fick veta att skattesatsen var 103 procent och utbrast att “så många procent finns inte”. Artikeln fick stort genomslag i valrörelsen och de borgerliga vann valet och fick regeringsmakten för första gången på 36 år. Bidragande var också att Ingmar Bergman samma år arresterades under repetition på Dramaten av nitiska skattefogdar. Fogdar som var ute i ogjort väder. Bergman flyttade i vredsemod till München och återvände till Sverige först efter nära tio år.
Finansminister Gunnar Sträng var så oklok att han i riksdagen försvarade skattesystemet också i detta avseende och hävdade att Astrid Lindgren hade fel i sina påståenden om 103 procent marginalskatt. Det var ett korrekt påpekande, eftersom Astrid Lindgren som folkpensionär hade lägre sociala avgifter, så hennes marginalskatt hamnade straxt under 100 procent. Men alla som var under 65 och hade hennes inkomster drabbades av en marginalskatt på 103 procent, vilket hon åskådliggjorde i sina saga och en bred allmänhet blev varse om förhållandet.
Efter några år infördes avdragsrätt för sociala avgifter så att marginalskatten aldrig skulle överstiga 100 procent.
Men i andra sammanhang kan företagare drabbas av skattebelastningar på över 100 procent. Det finns vissa så kallade “stoppregler” som innebär att om ett företag köper vissa tillgångar som utnyttjas av ägaren privat skall ägaren belastas med full förmånsskatt på hela värdet av tillgången, samtidigt som företaget ska betala sociala avgifter utan att få avdragsrätt för kostnaden för tillgången. Det innebär i praktiken att skatt ska betalas på dubbla värdet, vilket lätt överstiger 100 procent. De reglerna har dock – efter mer än tjugo år – föreslagits bli avskaffade i den nyss framlagda budgeten (de var temporärt avskaffade under Carl Bildts tid som statsminister, men återinfördes sedan socialdemokraterna återkommit till makten).
När de här reglerna avskaffas kan företag troligen inte drabbas av mer än 100 procent skatt.
Däremot talar man om en Pomperipossa-effekt för kommuner. Kommuner med en välbeställd befolkning kan råka ut för att de får betala mer än hela skatteinkomsten om de medverkar till att öka de egna invånarnas totalinkomst. Om en sådan kommun gör insatser för att minska arbetslösheten blir det mindre pengar i kommunkassan, eftersom mer än hela skatteinkomsten från den person som får arbete försvinner till det kommunala skatteutjämningssystemet. Samma händer om kommunen bygger bostäder och lockar till sig nya invånare. De nya invånarnas bidrag till kommunkassan blir negativt eftersom mer än hela skatteinkomsten från dem försvinner in i utjämningssystemet. Regeringen har under hösten försvarat det rådande systemet och hävdat att det bara under vissa förutsättningar kan få den effekten. Men förutsättningarna finns i flera kommuner i Stockholmstrakten (Nacka, Täby med flera).