Om OPEC bestämmer sig för att minska på oljeproduktionen vilka konsekvenser blir det för Sverige och Sveriges ekonomi, och vilka åtgärder kan vara bra för svenska staten att ta vid dessa tillfällen?
Sofija, Halmstad (7 april 2007)
Sofijaa.sofijaa[snabel-a]hotmail.com
OPEC (Organisation of the Petroleum Exporting Countries) som bildades 1960 är ett samarbete mellan oljeexporterande länder. Organisationen består av följande länder; Algeriet, Ecuador, Förenade Arabemiraten, Gabon, Indonesien, Irak, Iran, Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien och Venezuela.
OPEC är en kartellbildning som syftar till att hålla uppe oljepriset på en hög nivå genom att hålla nere produktionen av olja. På en fri marknad bestäms priset via utbud och efterfrågan. När flera bolag, eller i det här fallet länder, samarbetar och planerar för hur mycket de ska producera under ett år kan man, förutsatt att samarbetet är tillräckligt stort, påverka priset på marknaden. Som du ser bland medlemsländerna i OPEC är det inte särskilt många länder som kan betraktas som demokratiska och därför är det oroväckande att de kan styra oljepriset genom kartellbildning eftersom det främst är de stora intäkterna från oljan som finansierar dessa diktaturer. Därmed finns det andra motiv att minska oljeberoendet, till exempel den globala uppvärmningen som befaras bero på människans utsläpp av koldioxid.
Men kartellbildningar tenderar inte att hålla i längden eftersom det alltid finns incitament för enskilda medlemmar att frångå överenskommelserna genom att producera lite mer och därmed få in mer intäkter utan att påverka marknadspriset. Så länge enstaka medlemmar är illojala mot kartellen fungerar samarbetet, men efter ett tag ser alltfler medlemmar att vissa medlemmar tjänar mycket pengar på deras bekostnad. Som svar på detta ökar även dessa medlemmar sin produktion och därmed blir marknadspriset lägre än tidigare.
Vad händer då om OPEC bestämmer sig för att minska oljeproduktionen och lyckas genomföra det? Jo, då stiger oljepriset eftersom efterfrågan är densamma men utbudet lägre. Detta skedde under oljekriserna 1973 och 1979. OPEC-länderna vägrade då leverera olja till länder som stödde Israel i oktoberkriget mot Egypten och Syrien. Priset steg också på grund av de oroligheter som krig för med sig samt på grund av den iranska revolutionen 1979.
Det höjda oljepriset ökade företagens produktionskostnader vilket gjorde att företagen blev mindre lönsamma. Vissa företag blev olönsamma och fick lämna marknaden genom konkurser eller uppköp. Samtidigt blev det mer dyrt att leva för den vanliga medborgaren eftersom bensinpriset påverkas av oljepriset samt på grund av att många var beroende av olja för uppvärmning av bostäder. Detta gjorde också att företagen var tvungna att permittera och säga upp personal samt blev mindre villiga att anställa. Därmed steg arbetslösheten och sysselsättningen minskade.
Men samtidigt började västvärlden under dessa år att finna lösningar som sparade energi och som därmed gjorde oss mindre beroende av främst Mellanöstern. Resultatet blev också mer energieffektiv teknologi samt effektiviseringar av energikällor såsom vattenkraft, ved- och oljepannor. Man fick ut mer av samma insats av energiråvara och vår teknologi krävde mindre energi. Men trots denna utveckling är vi fortfarande väldigt beroende av OPEC och Mellanöstern.
Vid ett stigande oljepris bör staten inte göra något särskilt förutom att ge marknadens aktörer mer handlingsutrymme genom färre regleringar, lägre skatter samt avstå från konkurrenssnedvridande marknadsingrepp. Möjligtvis kan staten bidra med resurser till forskning och utveckling för att vi därmed blir mindre beroende av OPEC i framtiden.
Alternativa vägar för staten är att införa ransoner för hur mycket energi varje individ får göra av med. Detta blir dock svårt i en globaliserad värld där människor, varor, tjänster och kapital överskrider nationsgränserna utan några större problem. Alternativt kan staten investera skattepengar i att bygga ut kärnkraften och vattenkraften eller någon annan energikälla.
Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert