Hej, I artikeln ”Aftonbladet ger lögnen ett ansikte….” från 12 april (1997) skriver ni något som är märkligt. Ni påstår att nazister inte är ”höger”. Man kan inte på detta sätt klumpa ihop allt man inte gillar i kategorin ”vänster”. I er strävan att hålla högern fläckfri gör ni samma fel som gamla kommunister gör vilka påstår att Sovjet egentligen inte var kommunistiskt. Ingen seriös idéhistoriker kallar nazister vänster. En annan sak är att både kommunism ock nazism leder till vidriga samhällen. En liknelse: Både cancer och aids är vidriga sjukdomar men dom har inte samma orsak eller förlopp för det.
Matte mgs[snabel-a]ne.su.se
Högern är naturligtvis lika lite fläckfri som vänstern. Det finns skurkar i bägge lägren. Men förvisso genom historien fler och värre skurkar till vänster än till höger (Robespierre, Lenin, Hitler och Mao för att nämna några på vänsterkanten). Om Contra är höger är nazister (nationalsocialister) vänster – för de står så långt från våra ideal man kan tänka sig.
Varför anser Contra att nazister är vänster?
1) Nazism (nationalsocialism) är en socialistisk ideologi med kollektivism (”folket”, ”nationen”) som övergripande ideal kombinerat med stark statlig kontroll av samhällslivet och näringslivet. Inom den tyska nationalsocialismen fanns olika falanger, Röhm-falangen var i näringspolitiken så nära kommunister man kan tänka sig, medan andra falanger var mer pragmatiska och Albert Speer, som inte var en falang utan enskild nationalsocialist, men en inflytelserik sådan, nästan marknadsinriktad. De tongivande kretsarna underströk dock de socialistiska inslagen i ideologin och den tyska ekonomin var en kommandoekonomi av samma slag som kommunismen, med den enda obetydliga skillnaden att det var privata ägare som lade beslag på vinsterna i den nationalsocialistiska kommandostaten, medan det var partipampar som gjorde det i den kommunistiska kommandostaten. I bägge ekonomierna var ”vanligt folk” och ”konsumenter” förlorare.
2) Rötterna är gemensamma. Mussolini började sin karriär i det italienska socialistpartiet, ja det italienska fascistpartiet var en direkt arvtagare till socialistpartiet. Hitler hade en liknande bana med en bakgrund i socialistiska rörelser. I Sverige utvecklades Kilboms-kommunisterna (efter det svenska kommunistpartiets splittring 1929) gradvis från ett kommunistiskt parti till ett rent nationalsocialistiskt parti (med Nils Flyg som ledare efter Karl Kilbom) under namnet Socialistiska Partiet, direkt finansierat av Berlin. Partitidningen Folkets Dagblad var ett rent kommunistiskt propagandaorgan som under Andra världskriget stödde Tyskland och nationalsocialismen, utan att det skedde någon direkt ”omvälvning” på tidningen, det var en omärklig och gradvis åsiktsförskjutning. Flera svenska nationalsocialister anslöt sig efter kriget till kommunistpartiet, eller uttalade sympatier i den riktningen, vilket inkluderar den svenske ”Führern” Lindholm, som på sin ålders höst röstade på vpk.
3) Kommunism, socialism och nationalsocialism är kollektivistiska åskådningar, som inte ger utrymme för individens eget ansvar. Skurkarna är kollektiv (”kapitalisterna”, ”judarna”), hjältarna också kollektiv ”arbetarklassen”, ”folket”). Den liberala och konservativa tradition som Västerlandets ideal bygger ytterst på den grekisk-judisk-romerska kulturens grundvalar och framhäver istället individens ansvar. Det står i bjärt kontrast till de kollektivistiska idéerna i kommunismen och (national)socialismen. För en person som är liberal eller konservativ blir därför den naturliga ideologiska skiljelinjen mellan socialister av vad slag det vara må (inklusive nationalsocialister) och anhängare av individuellt istället för kollektivt ansvar. En kommunist ser saken annorlunda, där är den avgörande frågan om ideologin ställer upp bakom ”klasskampen” som främsta drivkraft i samhället. För en kommunist blir därför nationalsocialism (”folkgemenskap”) likvärdigt med liberalism (”individuellt ansvar”) – bägge ideologierna tar ju avstånd från klasskampen som idé. En nationalsocialist ser också saken annorlunda. Den väsentliga frågan är där den nationella identiteten och då blir plötsligt kommunister och liberaler lika goda kålsupare – ingen av de ideologierna bryr sig ju särskilt mycket om nationalstaten. Contra tycker att såväl kommunisternas som nationalsocialisternas uppfattning i dessa frågor är i grunden felaktiga.
Contra har publicerat ett flertal artiklar som behandlat den ideologiska gemensamma grunden för nationalsocialismen och kommunismen, främst två längre artiklar av professor Georg Stadtmüller i Contra nr 3 och 5 1981. Dessa artiklar kan Du rekvirera från Contra.