Jag gör ett arbete i skolan om olika ideologier, och skulle vilja veta vilka personer som har mest inflytande inom nazismen. Både förr i tiden och de äckel som finns även idag (om det finns offentliga förespråkare inom politiken idag).
Nina, Göteborg (28 oktober1999)
ninzich[snabel-a]hotmail.com

Vi förutsätter att Din fråga avser svenska förhållanden.

Under 1930-talet fanns en del förespråkare för nationalsocialismen med rekrytering från främst två håll: dels en allmän tyskvänligt inställd grupp som har haft månghundraårig tradition i Sverige. De riktiga tyskvännerna, från främst högborgerliga kretsar, var dock chockade över vad en barbar som Hitler gjorde med den kultur som sett män som Beethoven, Goethe, Schiller, Bach, Leibnitz…. Den andra gruppen förespråkare för nationalsocialismen kom direkt från kommunismen. Det svenska kommunistpartiet splittrades 1929 i ”kilbommare” och ”sillénare”. Kilbommarna bytte namn på partiet 1934 till Socialistiska Partiet. Partiet stödde under Andra världskriget Tyskland, tog emot pengar från Tyskland och gav ut Sveriges mest pronazistiska tidning, Folkets Dagblad. Karl Kilboms efterträdare på partiledarposten, Nils Flyg var ledamot i riksdagens andra kammare och han, först invald som kommunist, är den enda nationalsocialist som haft säte i den svenska riksdagen. För övrigt kan nämnas att en av ledarna för den mer från traditionell tyskvänlighet utgående grenen av nationalsocialismen, Sven-Olof Lindholm, på sin ålders höst röstade på Vänsterpartiet, han förklarade att det var det parti som då han gjorde uttalandet från ålderdomshemmet, företrädde den nationella socialism som han drömt om i sin ungdom.

Vad gäller dagens svenska nationalsocialister finns det nog anledning att uppfatta det mer som ett sociologiskt än politiskt fenomen. Landets grövsta våldsbrottslingar har genom sina gärningar själva sett till att de blivit utstötta från samhällsgemenskapen. Den enda gemenskapen de har är med andra som befinner sig i samma situation. För femton-tjugo år sedan var landets skurkar mangrant kommunister, de togs väl om hand av det kommunistiska partiet och fann gemenskap (och kumpaner till nya kupper) inom det partiet. Idag fungerar nationalsocialistiska rörelser på ungefär samma sätt. Någon ideologisk verksamhet finns knappast. Och inte heller några ledare. Från tid till annan är det nog så att den som är på fri fot och som har begått de grövsta brotten är den som de här figurerna ser upp till. Dock brukar ju tiden på fri fot inte bli särskilt lång.