Min kompis säger att monetarismen började på en nazist-klubb. Är det verkligen sanning? Patrik Lindgren, Stockholm (22 mars 2019)
E-post: p_lindgren77[snabel-a]hotmail.com
Naturligtvis är det inte sant. Nationalsocialister har veterligen aldrig tillfört något till nationalekonomisk teori. Och monetarismen är helt och hållet en ekonomisk skola från efterkrigstiden, när nationalsocialismen var död.
Monetarismen spreds i och med Milton Friedmans och Anna Schwartz bok Monetary History of the United States 1867-1960. Boken kom 1963 och behandlade bland annat penningmängdens betydelse för den amerikanska 1930-talsdepressionen. Den djupa depressionen förorsakades enligt Friedman och Scwartz av en kraftig minskning av penningmängden. Milton Friedman hade redan 1956 lanserat en teori om penningmängdens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Friedman ville i och för sig inte ha någon riksbank (i USA Federal Reserve), men när det nu fanns en sådan borde dess huvuduppgift enligt honom vara att se till att penningmängden ökade i en stabil men försiktig takt. Friedman var, liksom flertalet monetarister, motståndare till guldmyntfoten.
I första hand är monetarismen ett alternativ till keynesianismen. Keynesianismen handlar om att expandera de offentliga utgifterna vid en konjunkturnedgång och vice versa. Teorin fick genomslag under 1930-talet i framförallt England, men också i Sverige. I Tyskland drev Hitler en keynesiansk politik med efterfrågeökning, utan att han eller andra politiker insåg det.
Men monetarismen är alltså en motpol till keynesianismen.