Jag skulle gärna vilja veta lite om hur Litauen klarat sig efter frigörelsen från Sovjet och hur stor inverkan sistnämnda fortfarande har på landet?
Ellen Broomé, Lund (28 maj 2002)
zantastar[snabel-a]hotmail.com
Av de femton forna sovjetrepublikerna är det framförallt tre som har uppnått en dynamisk ekonomisk utveckling, våra tre grannländer på andra sidan Östersjön, Estland, Lettland och Litauen. Alla tre är på väg att “springa ikapp” det fria Europa som de så brutalt tvingades lämna i samband med Andra världskrigets ockupation av Sovjetunionen (med ett kort tyskt mellanspel mellan två sovjetiska ockupationsperioder).
Det lär dock ta ytterligare flera decennier innan de tre länderna kan konkurrera med till exempel Norden när det gäller levnadsstandard. Kommunismen sätter djupa och dystra spår i ett lands ekonomi.
Litauen skiljer sig från Estland och Lettland främst genom att den ryska invandringen till landet var förhållandevis begränsad. Medan 28 procent av Estlands och 30 procent av Lettlands befolkning är ryssar är endast 9 procent av Litauens befolkning ryssar. Litauen har traditionellt vänt sig mer mot Polen och Tyskland än mot Ryssland. Men nära femtio års ockupation sätter självklart sina spår. Frigörelsen ekonomiskt tar lång tid, även om den största handelspartnern idag är Tyskland, inte Ryssland. En annan sak som skiljer Litauen från Estland och Lettland är att Litauen är starkt katolskt, medan Estland och Lettland är mestadels protestantiska (lutherska). Det har visat sig att katolikerna ofta bättre står emot trycket från ateistiska förtryckare, medan de protestantiska länderna på grund av det som Max Weber kallade den protestantiska arbetsetiken har lättare att utveckla en stark och dynamisk ekonomi.
En viktig faktor i Litauens fortsatta relationer med Ryssland är det stora kärnkraftverket i Ignalina. Det är byggt med samma teknik som det havererade kärnkraftverket i Tjornobyl i Ukraina, och huvuddelen av personalen är ryssar. Kärnkraftverket står för nästan hela Litauens energiproduktion och elnätet är ihopkopplat med det ryska, som i praktiken tar merparten av elkraften från Ignalina.
Litauen har uppgraderat säkerhetssystemet i Ignalina med ekonomiskt stöd från EU – och tekniskt stöd från Westinghouse Atom (tidigare Asea Atom/ABB Atom) i Sverige. Och så länge kärnkraftverket är i drift kommer Litauen att ha nära förbindelser med Ryssland. Litauen exporterar 3,2 miljarder kWh el till Ryssland varje år (Ignalina som står för 73 procent av Litauens elproduktion producerar 7,2 miljarder kWh).