Jag skulle vilja veta vad som hände på 1930-talet då Sverige fick uppleva s k Kreuger-kraschen? Vad hände då?
Samet (6 november 1999)
dobberman_[snabel-a]hotmail.com
Ivar Kreuger hade med början straxt efter sekelskiftet byggt upp en koncern vars storlek och betydelse för världsekonomin aldrig senare har fått sin motsvarighet i Sverige. Kreuger var civilingenjör och började i byggnadsbranschen. Han hade i USA lärt sig betongbyggnadstekniken som han importerade till Sverige. Det första huset i den nya tekniken finns kvar än idag och kan beskådas i Stockholm i hörnet av Norrlandsgatan och Kungsgatan, där fanns en gång “Myrstedts matthörna”, som även inte alltför gamla stockholmare känner till. Idag ägs huset av Folksam som också har en reklamskylt på fastigheten. Huset byggdes av Kreugers med en kompanjon startade byggbolag Kreuger & Toll. Han byggde också NK-huset i Stockholm och Stockholms Stadion.
Kreuger & Toll utvecklades från ett innovativt byggbolag till en världsomspännande finansiell koncern. Närmast efter byggverksamheten kom tändstickorna. Kreuger köpte med hjälp av vinsterna från byggverksamheten upp en rad tändsticksfabriker (bland annat tändsticksfabriker som ägdes av Ivar Kreugers far Ernst) och bildade 1917 Svenska Tändsticks AB (numera Swedish Match). Så småningom hade han lagt under sig all tändstickstillverkning i Sverige. Tändstickor var vid den här tiden en mer central nyttighet än idag. Det var inte bara så att alla rökare behövde tändstickor, utan de flesta hus värmdes med ved eller koks. Gasspisen var vanlig och tändstickor var på ett helt annat sätt än idag en livsnödvändighet.
Sedan Kreuger byggt upp ett svenskt monopol på tändstickstillverkning gick han vidare och köpte tändsticksfabriker i andra länder. En av hans affärsidéer var att rädda länder i finansiell kris genom generösa lån till skuldsatta regeringar, i utbyte mot ett lagligt monopol på tändstickstillverkning i landet. 1928 svarade Svenska Tändsticks AB för hälften av världens tändsticksproduktion.
Men det som blev viktigast för Kreuger & Toll var den finansiella verksamheten. Kreuger blev känd för att kunna ordna stora internationella lån och han bidrog till finansieringen av en rad länder, inklusive stormakter som Tyskland och Frankrike.
När New York-börsen kraschade 1928 berördes Kreuger bara marginellt. Hans verksamhet fortsatte och på grund av de dåliga tiderna ökade intresset för de stora lån som han kunde ordna. Men med tiden blev hans finansiella ställning alltmer ohållbar. Kreditgivarna krävde en samlad redovisning och när det började bli dags att avge den sköt sig Kreuger i sin våning i Paris (12 mars 1932).
Nu kraschade börsen i Stockholm (tre och ett halvt år efter New York). Särskilt Kreuger-företagen drabbades naturligtvis. Förutom Svenska Tändsticks AB räknades Skandinaviska Banken, Ericsson, Boliden, SCA och Hufvudstaden till Kreugerföretagen – alla fem storföretag än idag. Han hade också stora intressen i företag som SKF, Gränges och Stora. En särskild kommission tillsattes för att lösa den finansiella krisen efter Kreugers fall. Kreuger-koncernen sattes i konkurs och inte så få av företagen övertogs till en billig penning av Wallenberg-gruppen, som genom detta stärkte sin ställning, men aldrig blev så mäktig som Kreuger-kocernen varit. Andra företag övertogs av intressen som stod nära Handelsbanken.
Kreuger-kraschen innebar att den internationella depressionen kom också till Sverige. Den fick också politiska konsekvenser, eftersom statsministern C G Ekman (från de frisinnade, det som idag är folkpartiet) först förnekade att hans parti fått ekonomiskt stöd från Kreuger, men sedan tvingades erkänna att hans parti emottagit 50.000 kronor (regeringen hade gett “nödlån” till Kreuger-koncernen i samband med kraschen och Kreugers stöd till regeringspartiet gjorde att dessa ifrågasattes). Kreuger hade dock gett motsvarande bidrag också till de andra riksdagspartierna.
Kraschen innebar att en stor mängd småsparare drabbades av personlig ruin. Riskkapitalmarknaden fick ett svårt avbräck som inte har helt reparerats förrän under 1980-talet.