I Sverige betalar vi väldigt mycket skatt, skatten ska sedan fördelas på olika saker i samhället, bidrag stöd med mera. Tycker att det verkar vara mycket byråkrati och krångliga regelverk. Det måste vara stora kostnader att administrera hela detta skattesystem så jag undrar därför hur mycket av våra skattepengar som försvinner i själva administreringen och fördelningen av pengarna?
Tomas, Trollhättan (25 maj 2003)
QHHHOKOVXIEO[snabel-a]spammotel.com
De olika skatterna är olika krångliga att administrera – och ger mycket varierande intäkter. Den sammanställning som Ekonomistyrningsverket gjort för 2002 redovisar sammanlagda skatteintäkter på 659 miljarder kronor. Därav svarar momsen för 198 miljarder, sociala avgifter för 250 miljarder, skatt på företag för 77 miljarder, varuskatter (på alkohol, bensin, elektricitet med mera 92 miljarder och “skatt på egendom” (bland annat fastighetsskatt och förmögenhetsskatt) 40 miljarder kronor. Staten tar också in intäkter på de statliga företagen, försäljning av egendom med mera. Det förtjänar särskilt att noteras att inkomstskatt på fysiska personer gått med minus. Staten har inte ens tagit in så mycket att det räckt till de summor som skattemyndigheterna skickat vidare till kommuner och landsting…
Ändå är det inkomstskatten som skapar de största problemen för skattebetalarna, som är den som har de krångligaste reglerna och som förorsakar de flesta skatteprocesserna. Visst, inkomstskatten ger kommunerna 383 miljarder kronor, men den går egentligen med minus för staten.
I motsats till den krångliga inkomstskatten, där det finns hyllmeter med facklitteratur och skattekonsulter som kan hjälpa den som har problem, kan momsen hanteras med en ganska kort bruksanvisning och det är egentligen ganska sällan som skattekonsulter kan trixa med summorna. Visst sker det tvister om momsen, men då är det ofta fråga om fiffel och båg, i motsats till när det gäller inkomstskatten där det mest är de krångliga reglerna som förorsakar tvister. Också företagsbeskattningen är mycket krånglig, medan de sociala avgifterna är förhållandevis enkla att hantera. Också skatten på egendom är ganska enkel, men där finns det massor med enkla tips för den som vill slippa att betala skatt, eftersom regelverket avsiktligt är försett med massor av undantag. På det området kan skattekonsulterna verkligen ge valuta för pengarna.
Hur mycket kostar det då att administrera hela skatteapparaten? I statens redovisning står det att skatt, tull och exekution kostade 8,1 miljarder kronor år 2002. Men då ingår inte det faktum att till exempel en stor del av riksdagens och regeringens arbete handlar om skatter. Man bör också ha klart för sig att de privata kostnaderna för skatteadministrationen kan uppskattas vara fyra gånger så stora som de statliga. Varje deklaration granskas några minuter (om den inte specialgranskas), men varje deklaration ägnas mycket mer uppmärksamhet av deklaranten själv. Företagen har betydligt bättre avlönade skatteexperter än de som arbetar på skattemyndigheten etc. Uppskattningsvis kostar alltså administrationen av skatterna 40 miljarder kronor. Sätt det i relation på intäkter på 1042 miljarder kronor (659 till staten och 383 till kommunerna) och det blir en hanteringskostnad på cirka 4 procent. En vanlig mataffär skulle inte klara mer än 2 procents administrativ kostnad, men i andra branscher är det möjligt att ha så stor andel. Men då är det fråga om betydligt mindre volymer, med de stora volymer som skatten omfattar vore det rimligt att kunna pressa ner kostnaderna högst avsevärt.