Vad innebar kolonialismen? Vilka länder koloniserade och vilka länder koloniserades? Vad har kolonialismen inneburit för länderna idag?
Brianna Karlsson (16 september 2000)
brinna_karlsson[snabel-a]hotmail.com
Kolonialismen började i liten skala på 1500-talet. Då var det mestadels fråga om att bygga stödjepunkter för den internationella handeln. Ett fort där fartyg på långväga handelsresor kunde lägga till och räkna med stöd från en lokal garnison. Fortet var isolerat från den omgivande befolkningen, men det fanns naturligtvis ett visst handelsutbyte.
I Amerika innebar kolonialismen under 1600- och 1700-talen exploatering av i stort sett outnyttjade landområden. Den indianska ursprungsbefolkningen var mycket liten och naturresurserna utnyttjades knappt alls i Nordamerika. I Sydamerika och Centralamerika fanns en del statsbildningar som kuvades av spanjorer och portugiser. Men den koloniala närvaron bestod mest av att man rövade guld och skickade dit missionärer. Under början av 1800-talet frigjorde sig de spanska och portugisiska kolonierna från sina moderländer. USA hade frigjort sig redan i slutet av 1700-talet. Då hade kolonialiseringen konsoliderats genom att svenskar och holländare hade slängts ut och fransmän och spanjorer trängts tillbaka. Kvar var engelsmännen och de ville inte låta sig styras av kungen i London som lade på dem för höga skatter – utan att de själva fick något inflytande. Kolonialismen i Nordamerika (och senare Australien) var kolonialism i den bemärkelsen att det var kolonister som kom från moderländerna för att odla upp land och bygga upp ett nytt näringsliv.
En annan typ av kolonialism blev förhärskande i Afrika och Asien under 1700- och 1800-talen. Då var det europeiska länder som lade under sig befolkade områden och där byggde upp en administration som var ansvarig inför kolonialmaktens regering. Det var framförallt Storbritannien och Frankrike som engagerade sig i en kapplöpning om kolonier runt om i världen. Men även länder som Portugal, Spanien, Nederländerna och Belgien hade kolonier. Mot senare delen av 1800-talet följde Tyskland och Italien efter. Tyskland förlorade dock alla sina kolonier i Första världskriget – de erövrades huvudsakligen av Storbritannien.
Denna typ av kolonialism utgick från en filosofi om att den västerländska kulturen hade en skyldighet att sprida sin civilisation för att hjälpa de fattiga och efterblivna folken i avlägsna delar av världen. På många ställen betackade sig befolkningen och kämpade emot, men mot slutet av 1800-talet var större delen av Afrika och stora delar av Asien “koloniserade”. En avkolonisering satte på allvar in efter Andra världskriget.