Jag skulle vilja veta vad den keynesianska skolan går ut på och fördelar och nackdelar med den?
Maria Lindgren (8 oktober 1999)
marriz99@hotmail.com
John Maynard Keynes var brittisk ekonom. Han skrev 1936 en berömd bok, The General Theory of Employment, Interest and Money, som i nationalekonomiska termer förklarade den dittills oförklarade 30-tals-depressionen. Keynes gav också förslag till lösning av de svåra ekonomiska problemen. Och lösningen hette mer statsingripanden, något som glatt anammades av alla socialister. Från Per Albin Hansson till Adolf Hitler.
Keynes grundtes var att arbetslösheten förorsakades av för låg efterfrågan. Detta skulle staten motverka genom att öka efterfrågan, vilket kunde ske genom ofinansiserade statliga utgifter eller sänkta skatter. De statliga utgifterna gav hushållen och företagen inkomster och satte fart på ekonomin. Motsatsen var att staten skulle sänka utgifterna och höja skatterna när efterfrågan (och därmed inflationen) var för hög. Eftersom en ny inkomst konsumeras (till största delen) blir den till inkomster i ytterligare ett led osv. En ökad statlig utgift kan därmed skapa mångdubbelt större sluteffekter genom den så kallade multiplikatoreffekten. Bara genom sparandet rinner en del ut ur denna evighetsmaskin.
Samma tankar som Keynes förespråkades ungefär samtidigt av den så kallade Stockholms-skolan med Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin i spetsen. Myrdal blev socialdemokratisk handelsminister och Bertil Ohlin blev folkpartiledare och även Nobelpristagare i ekonomi.
Ökade statliga insatser för att lösa de ekonomiska problemen i samhället utnyttjades av socialdemokraterna i bland annat Sverige för att ständigt flytta upp skattenivåerna. Socialdemokraterna använde sig av Keynes teorier bara åt ena hållet. I lågkonjunktur tillämpade man teorins expansiva inslag (ökade statsutgifter), men i högkonjunktur gjorde man inte motsvarande nedskärningar. Samtidigt pressades skattenivåerna ständigt uppåt för att nå budgetbalans.
Keynes teorier motsvarade någorlunda väl verkligheten under 1950- och 1960-talen, men förändringar i ekonomins funktion har gjort att teorin idag inte alls har samma träffsäkerhet. Därför har många länder övergett det keynesianska tänkandet. Men för svenska socialdemokrater är det fortfarande något som tas fram ur garderoben emellanåt för att motivera nya statsutgifter.
Dock är det alldeles fel enligt Keynes att i dagsläget sänka skatterna. Göran Persson och Bosse Ringholm är alltså dåliga lärjungar till Keynes. Bertil Ohlins dotter, förra finansministern Anne Wibble, numera chefsekonom på Industriförbundet, har däremot uttalat viss skepsis mot att skattesänkningarna görs nu. Hon menar, liksom flera andra keynesianer, att tidpunkten är fel vald. Det gör också Erik Åsbrink, tidigare socialdemokratisk finansminister och son till Riksbankschefen under Keynes-eran i Sverige under efterkrigstiden, Per Åsbrink.