Jag har lite frågor angående Japans statsskick:
– Hur ser partisystemet ut i Japan? Finns det många partier? Hur är de organiserade?
– Hur ser valsystemet ut? Vilka konsekvenser får det för folkrepresentationens utseende?
– Hur ser folkrepresentationen ut? Vilka uppgifter har den? Hur är den organiserad?
– Vad är det för typ att statsbildning? Federal stat? Enhetsstat? Vilken makt har olika nivåer? Parlamentarisk? Presidentstyre? En blandning?
– Hur utses regeringen? Vem är regeringschef? Vilken makt/uppgifter har regeringen?
– Är Japan demokratiskt?
Susann Pettersson, Sundsvall (29 december 2001)
susann.p[snabel-a]home.se
Japan är världens enda kvarvarande kejsardöme. Kejsaren hade fram till Japans nederlag i Andra världskriget stor makt och ansågs vara gudomlig, ättling till Solens Son. I kapitulationsvillkoren ingick att kejsaren avsade sig de gudomliga anspråken, men han är fortfarande statschef, dock utan politisk makt.
Japan är en parlamentarisk demokrati (och enhetsstat).
Folkrepresentationen består av två kamrar. Underhuset består av 500 ledamöter. 300 väljs genom påersonval i enmansvalkretsar och 200 genom partival i 11 valkretsar. Det är därför svårare för små partier att få representation i parlamentet.
Överhuset är betydligt mindre, bara 252 ledamöter. 100 av ledamöterna väljs i ett landsomfattande överhusval, där väljarna röstar på partier (som har långa kandidatlistor). De återstående 152 platserna väljs genom personval i 47 valkretsar. Väljarna har två röster var i de valen (rösterna kan läggas på olika kandidater för samma parti).
Regeringen utses av premiärministern som väljs av parlamentet.
Premiärministern heter sedan förra året Junichiro Koizumo. Han kommer från en av de mindre fraktionerna i liberaldemokratiska partiet (se nedan).
Det ända sedan 1955 dominerande partiet är det liberaldemokratiska partiet, ett högerorienterat parti. Premiärministern har, med undantag får en kort period 1993, alltid hämtats från Liberaldemokraterna. Efter 1993 har dock partiet tvingats söka stöd från andra mitten- eller högerpartier.
Liberaldemokraterna är även officiellt uppdelat på olika fraktioner, dvs “underpartier” som har egna ledare och egna program. När det drar ihop sig till premiärministerval brukar det ske åtskilligt förhandlande mellan de olika fraktionerna inom partiet innan en kandidat utkristalliseras.
Vid sidan av Liberaldemokratiska Partiet (som har knappt hälften av platserna i parlamentet) finns oberoende liberala och konservativa grupper samt det på religiös och etisk grund byggda Nya Komeito. Nya Komeito ingår i regeringsunderlaget. Det finns även ett socialdemokratiskt parti och ett kommunistparti, men de har (med undantag för socialdemokraterna 1993) aldrig haft något politiskt inflytande att tala om.