Kan ni förklara sambandet mellan Hegels filosofi och Marx arbete med att formulera en vetenskaplig grund för socialismen?
Fisse, Östersund (23 februari 2003)
penetracia[snabel-a]hotmail.com
Världshistorien är en berättelse om förnuftets skapelse och utveckling. Både vårt tänkande och historien utvecklas”dialektiskt” enligt schemat: tes – antites – syntes. Det första begreppet i vårt tänkande om verkligheten är ”varat”, att någonting är. Det kallar Hegel ”tes”. Om man befriar varat från alla dess egenskaper slår det över i sin motsats ”icke-varat” eller ”antitesen”. Syntesen av de två blir begreppet ”vardandet” eller ”blivandet”.
Hegels filosofi handlar just om blivandet och det är den process som driver anden framåt. Hegel hade troligtvis den franska revolutionen i tankarna när han utvecklade idén till det dialektiska schemat. Till att börja med uppträdde det gamla kungadömet, ”tesen”, som 1798 störtades genom revolutionen eller ”antitesen,” varefter det goda i monarkin och revolutionens idéer sedan förenades i Napoleons välde, ”syntesen”. Med denna tanke ville Hegel visa att alla händelser i filosofin, i världshistorien och inom politiken när det drivs till sin spets slår över i sin motsats, men att motsatserna därefter återförenas på ett högre plan.
Hegels tankar fick inflytande både inom den historiska och den politiska filosofin. I den historiska filosofin ses förnuftet eller världsanden regera världen och den har arbetat sig framåt i världshistorien i riktning mot en ”syntes” där alla motsatser har förenats. Människans ökade kontroll över naturen och hennes synsätt på den som en tillgång att utnyttja är en av grundstenarna i framåtskridandet. Olika stora personligheter som Caesar och Napoleon har använts av Världsanden för att föra historien framåt där förnuftet och friheten är slutmålet. I den politiska filosofin har Hegels tankar om staten haft stor betydelse. Människan är främst en samhällsvarelse och det råder ingen motsättning mellan statens och individens frihet och intressen. Staten är frihetens förverkligande och det organiserade förnuftet. Här kan människan nå friheten genom känslan att vara en del av helheten. Anden har en objektiv, högsta form i staten och genom den bildas lagar, sedvänjor, språk och institutioner. Andens olika former som konst och religion har sin givna plats inom statens ram.
Hegel trodde att tiden nu var inne för en fullbordan av friheten och förnuftet i den moderna staten och han ansåg att filosofin var Andens sista form.
Religionskritik var inte Marx huvudintresse. Istället var han intresserad av förändringar inom politik, samhälle och ekonomi. Marx tog avstånd från filosofi som rent tänkande. Kunskap får man enligt honom genom praktik i den konkreta verkligheten. Han menade att orsaken till att människan känner främlingskap i världen beror på att hon lever i ett förvrängt samhälle, i en förvrängd värld. Att hon söker sig till religionen beror på att hon har förlorat sitt egenvärde. Människans natur finns i hennes arbete men när hon förlorar kontrollen över sitt arbete och bara blir en kugge i maskineriet så berövas hon sin naturlighet. Produkten och penningen får makt över människan och hon blir en slav. Den nya religionen blir ekonomin. Människan kan bara få tillbaka sitt egenvärde genom att kämpa mot denna förvrängda värld och det är en kamp som skall genomföras av arbetarklassen, proletariatet. Genom revolution blir filosofin handling.
Men människans främlingskap är historiskt nödvändig. Hegels tankar om historiens framåtskridande har här inspirerat Marx då han anser att kapitalismen ”tesen” har lett till lidande och motsättningarna, människans känsla av främlingskap driver historien framåt mot en förändring, en revolution ”antitesen” som leder till en ”syntes”, en bättre värld där det goda i kapitalismen, framåtskridandet och utvecklingen av mänskliga färdigheter har förenats med ett samhälle där alla är lika värda. Det är de olika samhällsklassernas motsättningar som har bidragit till detta historiens framåtskridande.
Men Marx anser inte att det är världsanden som bidrar till det utan det är de materiella förhållandena, de ekonomiska som är bestämmande. Marx ser den socialistiska revolutionen som lösningen på människans främlingskap i världen. Marx var också påverkad av Darwins tankar om att världen går mot mer komplexa former och såg utvecklingens resultat som ett bättre, framtida storslaget samhälle. Förutsättningen för det är att människan får fullständig kontroll över naturen genom arbete och genom att industrialiseringen och tekniken utvecklas. Målet är ett klasslöst samhälle där inget förtryck mellan människor råder, där alla får del av den gemensamma jord de har lagt under sig. Han ansåg att det filosoferna hittills ägnat sig åt är att tolka världen när det egentligen handlar om att förändra den.
Tobias Henriksson