Det svenska folkhemmet kom man fram till i saltsjöbadsavtalet. Vad innebar det?
Mikael Andersson (13 oktober 1999)
disel[snabel-a]telia.com
Frågan är fel. “Folkhemmet” har inget med Saltsjöbadsavtalet att göra.
Ordet “folkhem” användes första gången av statsvetaren Rudolf Kjellén, som under en tid vid seklets början satt i Riksdagen för högern. Kjellén var professor först i Göteborg och sedan i Uppsala. Han utvecklade diverse tankar om samhällsgemenskap och staten som organism. Dessa tankar kom sedan att användas av nationalsocialisterna, dock på ett sätt som stred mot Kjelléns ursprungliga tankar.
I en riksdagsdebatt 1928 använde Per Albin Hansson ordet “folkhem” på ett annat sätt. Från att ha varit en bild för folkets gemensamma intressen, blev det en bild för statens allomfattande förpliktelser mot folket. Dock ska sägas att det också fanns mycket gemensamt i Kjelléns och Hanssons versioner av folkhemmet. Kjellén var en gammaldags konservativ som var anhängare av statens ansvar för medborgarnas välbefinnande, en åsikt som varit dominerande i äldre konservatism, där brukssamhället till exempel setts som en förebild och där det var självklart att brukspatronen hade ansvar för invånarnas välbefinnande inte bara i arbetet utan också i det privata livet.
Med tiden utvecklade Per Albin Hansson folkhemstanken till något liknande, men det var då inte brukspatronen som hade ansvaret utan staten och det socialdemokratiska partiets lokalorganisationer…