Jag skulle vilja fråga om vilka folkgrupper som finns i Kaukasus samt orsakerna till konflikten samt tillgångar i detta område.
Anna Nyberg, Ystad (19 oktober 1999)
annanyberg45[snabel-a]hotmail.com

Kaukasus är ett etniskt och religiöst mycket splittrat område. Så är det ofta i bergstrakter, där dalarna är isolerade från varandra och utvecklar en egen kultur, som bara marginellt har utbyte med “grannarna” i nästa del. Åtminstone var det så långt in på 1900-talet. Du kan som jämförelse undersöka hur mycket dialekterna skiljer sig mellan olika dalar i Norge!

Kaukasus, som geografiskt anses vara den bergskedja som skiljer Europa och Asien, men där även länderna på södra Kaukasus-sluttningen (Georgien och Armenien) brukar räknas till Europa, är ett gammalt kulturland som kristnades bland de första områdena i världen. Idag kontrolleras området av fyra internationellt erkända stater (Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland), men i praktiken är också Abchasien (en del av Georgien) och Tjetjenien (en del av Ryssland) just nu att betrakta som självständiga stater.

Georgien är ett kristet land och tillhörde redan före Kristi födelse Romarriket. Under Sovjettiden hade kommunisterna knappt kontroll över landet, det styrdes av den inhemska maffian och levnadsstandarden var betydligt högre än i resten av Sovjetunionen. Georgien levererade diktatorn Stalin och i vår tid har en före detta KGB-chef (Sjevardnadze) blivit president. Demokrati är det inte fråga om. De nordvästra delarna av landet, Abchasien, har med våld och ryskt stöd brutit sig ut ur Georgien. Abchasien är annars ett med georgierna närbesläktat folk, men det bor bara ungefär 100.000 människor i Abchasien. Osseterna, som bor i norra Georgien i det område som kallas Sydossetien, är i motsats till georgierna muslimer. De talar också ett helt annat språk. Med bara 100.000 invånare har de med ryskt stöd försökt bryta sig ut ur Goergien, men de har misslyckats.

Armenien är, liksom Georgien, ett gammalt kristet kulturland som tillhört Romarriket. Under Första världskriget var Armenien splittrat mellan Turkiet och Ryssland. Och armenierna slogs mot bägge. Turkarna genomförda en mycket omfattande massaker på armenier, ett av seklets värsta folkmord. Det har satt djupa spår och armenierna har mycket svårt att komma överens med de turkisktalande azererna i grannlandet Azerbajdzjan. Armeniskan är ett eget språk som inte är släkt med grannspråken och som dessutom har ett eget alfabet. Landet har under senare år varit i krig med Azerbajdzjan om området Nagorno-Karabach och området mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Nagorno-Karabach var under Sovjet-tiden ett autonomt område inne Azerbajdzjan, befolkat av armenier. Områdets egen “Högsta Sovjet” begärde att området skulle överföras till Armenien. Det skedde så småningom med våld och Armenien lade även under sig det landområde som låg mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Inte heller i Armenien finns någon fungerande demokrati.

Azerbajdzjan är ett muslimskt land där befolkningen talar ett med turkiskan närbesläktat språk. Det finns också några miljoner azerer som bor på andra sidan gränsen till Iran. Azerbajdzjan har till skillnad från övriga länder i Kaukasus-området rika naturtillgångar i form av olja. Det var i Azerbajdzjans huvudstad Baku som bröderna Nobel (farbröder till Alfred N.) byggde upp sitt oljeimperium som vid seklets början ansågs vara större än Rockefellers Standard Oil (Esso) i USA. Allt förvandlades till en skugga av sin gamla glans när ryska revolutionen ledde till att staten beslagtog anläggningarna och körde företaget i botten. Än idag finns det dock gott om olja.

I södra Ryssland finns en rad republiker som har mer eller mindre autonomi i förhållande till Ryssland. Nordossetien är en fortsättning på Sydossetien, som formellt tillhör Georgien. I Nordossetien bor ungefär 300.000 muslimer. I Dagestan, mellan Tjetjenien och Kaspiska Havet, bor inte mindre än 33 folkslag, de flesta muslimer. Republiken har cirka 1,8 miljoner invånare, men det största folkslaget, avarerna, har bara en halv miljon invånare. Ingusjien ligger väster om Tjetjenien. Ingusjierna är liksom tjetjenerna muslimer och kulturellt står de tjetjenerna nära. Historiskt och politiskt har ingusjierna dock alltid varit mer inriktade på kontakter med Moskva. Ingsujierna förvisades till Centralasien av Stalin, men fick så småningom återvända. De förenades då i en gemensam provins med Tjetjenien, men när tjetjenerna bröt sig ur Ryssland och bildade en självständig republik, ville ingusjierna stanna kvar i Ryssland. Den brytningen skedde 1992. Tjetjenien har ju förekommit mycket i rubrikerna. Det är ett muslimskt folk som gjorts sig känt bland annat för ett femtio år långt uppror mot ryssarna under 1800-talet under imamen Sjamil. Först mot slutet av 1800-talet lyckades Ryssland någorlunda lägga sig under landet. Också idag driver tjetjenerna en tidvis framgångsrik kamp mot ryssarna. Ryssarna anser å andra sidan att tjetjenerna står för en stor del av den organiserade brottsligheten i Ryssland och då inte minst i Moskva.