Var Ernesto Che Guevara terrorist eller frihetskämpe? Vilket svaret nu än blir, vill jag gärna ha en förklaring till varför?
Christian Madsén (23 april 2000)
madsen_christ81[snabel-a]hotmail.com
Det entydiga svaret är att han var terrorist.
Ernesto “Che” Guevara tillhörde från ungdomen överklassen i Argentina. Han utbildades till läkare och kunde ha haft en framtid som en människa som gör mänskligheten stora tjänster. Genom hans marxistiska drömmerier blev han istället en plåga för många i Latinamerika. Che reste mycket i Latinamerika och sökte sig gärna till oroshärdar. Som 25-åring (1953) deltog han i oroligheterna i Guatemala, naturligtvis på marxisternas sida. Han var också i Bolivia och Mexiko, där han 1955 anslöt sig till Fidel Castro. Che gjorde Castro sällskap på resan till Kuba 1956 för att där starta ett inbördeskrig. Che blev “commandante”, ledare för en “kolonn” och utmärkte sig för sin hårdhet. Han sköt till exempel utan vidare – och naturligtvis utan rättegång – ihjäl en ung gerillasoldat som stulit lite mat.
Förutsättningarna för att genomföra en förändring av regimen på Kuba var goda. Folket var efter latinamerikanska mått mätt välutbildat och diktatorn Fulgencio Batista var sällsynt korrupt. Fidel Castro framställde sig som liberal och vann på det sättet stöd från breda kretsar. Men i Castros omgivning fanns alltså marxister som Che. Han deltog framgångsrikt i maktövertagandet på nyårsdagen 1959 och blev sedan både Riksbankschef och industriminister. Eftersom han saknade ekonomiska kunskaper blev dock resultatet katastrofalt.
Che var starkt sovjetvänlig och var även anhängare av Mao Tse-tungs kulturrevolution. Han inspirerades i sin politik på punkt efter punkt av hur Sovjet gått till väga.
Att vara byråkrat låg dock inte för den rastlöse Che. Han utvecklade tanken att det skulle vara mycket lätt att sätta igång och sedan vinna en marxistisk revolution i Latinamerika. Samla ihop några män med vapen så kommer folket att ansluta sig…
Med den tanken i bagaget reste han 1965 först för att kriga för socialismen i Zaire (Kongo) i Afrika. Med några få förtrogna kom han till Bolivia 1966. Han etablerade en djungelbas och försökte starta ett gerilalkrig. I sin dagbok skrev han dock ärligt att bönderna var helt ointresserade av hans projekt och att det var omöjligt att få lokalbefolkningen att resa sig. Ingen bolivian anslöt sig till de främmande revolutionärerna.
Bolivianska trupper lyckades omringa den lilla gruppen banditer och ta Che och hans kumpaner tillfånga 1967. Che avrättades den 9 oktober 1967. Hans lik begravdes och placerades under asfalt. Dock kom det fram var liket var 1997 och hans lik kunde därefter återföras till Kuba.
Che fick kultstatus på vänsterhåll, där alla marxistiska tankegångar anammades kritiklöst. Av svårförståelig anledning framställdes han som oberoende marxist, fri från sovjetiskt inflytande. Men oberoendet var ju bara ytligt. Han var inte klädd i för stora sovjetiska kostymer. Men hans tankar var mycket sovjetiska. Kuba blev en idealstat, till en del för att diktaturen var så hård att det var svårt att få ut sanningen om vad som hände. Till en del för att den hårda kärnan vänsterextremister i Västvärlden var anhängare av enpartistat, diktatur och våld mot oliktänkande. En inte oväsentlig detalj var säkert de konstnärligt slagkraftiga och karaktäristiska che-bilder som såldes som affischer över hela världen.