Jag ska skriva en vetenskaplig uppsats i historia och skulle bli glad om ni ville svara på min fråga! Vad var anledningen till att nobelpristagerskan Aung San Suu Kyi sattes i
husarrest/fängelse?
Emelie Arnbro, Lidingö (19 april 2004)
emeliearnbro[snabel-a]hotmail.com
Aung San Suu Kyi (f. 1944) är en burmanska som har kämpat och kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Hon var och är ledare för Nationella förbundet för demokrati (NLD) som med stor majoritet vann valet 1990 i Burma trots att hon försattes i husarrest 1989. Den sittande militärregimen vägrade dock att lämna ifrån sig makten och fortsatte att hålla Aung San Suu Kyi i husarrest. Så har situationen sett under den större delen av 1990-talet. 1995 frigavs hon från husarresten men försattes återigen år 2000 i husarrest. Från och med 2002 är hon återigen frigiven men hårt bevakad av den militära regimen. 1991 fick hon Nobels fredspris.
Under 1930-talet fördes en befrielsekamp i Burma mot den brittiska ockupationen. Denna kamp stöddes av Japan som ockuperade landet 1942-1945. Nationalisterna i Burma välkomnade först japanerna på grund av antibrittiska stämningar, men i slutet av Andra världskriget gick nationalisterna över till den brittiska sidan. Efter att Japan förlorat i Andra världskriget blev Burma kvar i brittisk ägo, även då Burma i praktiken styrdes av Aung San – den obestridde ledaren för Burmas självständighetsrörelse. Aung San var Aung San Suu Kyis far och han mördades 1947 av rivaler till makten. Burma fick sin självständighet 1948. Men då Burma består av ett antal minoriteter vars intressekonflikter inte löstes på ett tillfredsställande sätt blev landet regionalt splittrat.
Aung San Suu Kyi växte upp i Indien och Storbritannien och studerade på Oxfords universitet. Hon bodde inte i sitt hemland på 23 år. Men trots denna långa tid hade hon hela tiden varit säker på sina prioriteringar. Hon ville gå i sin pappas fotspår och förvalta hans arv. Innan hon gifte sig med Michael Aris skrev hon i ett brev till honom att om hennes folk skulle behöva henne skulle hon inte tveka att fullfölja sina plikter mot sitt folk. Hon bad sin kommande man om stöd vilket hon också fick. 1988 insjuknade Aung San Suu Kyis moder vilket gjorde att hon bestämde sig för att besöka sitt gamla hemland igen vilket blev startskottet för hennes kamp för demokrati i Burma. När Michael Aris insjuknade i en dödlig form av cancer 1999 vägrade Burma släppa in honom i landet så att han kunde träffa sin fru innan döden inföll. De burmesiska ledarna ansåg att Aung San Suu Kyi skulle åka till sin man istället. Men av rädsla för att inte få inresetillstånd i Burma åkte aldrig Aung San Suu Kyi till sin man som låg på dödsbädden.
Efter Burmas självständighet infördes en socialistisk planhushållning. Men trots att utländska bolag nationaliserades fortsatte den privata sektorn dominera i Burma. Yttrandefriheten och rättssäkerheten bedömdes också vara någorlunda okey. Demokratiska val hölls men situationen i landet var osäker. 1962 gjorde Ne Win, och några officerare som upprörts av den förda politiken, en statskupp. Burmas socialistiska programparti (BSPP) blev det enda tillåtna. Regimen förstatligade de flesta av företagen i landet. 1987 tvingades landets ledare att ansöka om status som det minst utvecklade landet hos FN. Burmeserna såg detta som förödmjukande och började betrakta tiden före militärkuppen som bättre. Protester började uppstå men slogs ned brutalt. 1988 tog Saw Maung över makten. Han bildade partiet Statliga rådet för återställande av lag och ordning (SLORC).
Samtidigt som Ne Win drog sig tillbaka återvände Aung San Suu Kyi till Burma. Tillsammans med två militärer bildade hon Nationella förenade fronten för demokrati (NUFD) som senare bytte namn till Nationella förbundet för demokrati (NLD). 1989 lovade partiet Statliga rådet för återställande av lag och ordning (SLORC) att utlysa fria val. Aung San Suu Kyi fängslades dock och sattes i husarrest. Därmed hindrades hon från att delta i det ”demokratiska” valet. 1990 vann Nationella förbundet för demokrati (NLD) en stor seger och fick 392 av de 485 mandaten i parlamentet. När NLD gjorde anspråk på makten började militären att tveka och förhalade maktövertagandet. Efter ett tag fängslades tusentals oppositionella.
Trakasserierna mot oppositionella fortsätter än idag. USA, som är Burmas största kritiker, och EU har infört sanktioner mot landet. När Aung San Suu Kyi försökt för tredje gången att träffa partivänner i andra delar av landet försattes hon åter i husarrest september 2000. Maj 2002 släpptes hon igen, men är ännu inte fri att resa vart hon vill.
Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert