Arbetskraftsinvandring, behöver vi det? Hur ser framtiden ut vad det gäller arbetskraftsinvandring? Vilka positiva reps. negativa effekter uppstår vid en ökad arbetskraftsinvandring och hur kan vi skapa ett optimalt samhälle utifrån det?
Jenny (28 februari 2000)
cerridwhen[snabel-a]hotmail.com
Vi tror att det finns anledning att akta sig för att utifrån politiska utgångspunkter skapa ett “optimalt samhälle”. Det är sådant som samhällsplaneringsideologier typ kommunism och nationalsocialism försökt och skändligen misslyckats med. Däremot är det naturligtvis en ansvarig politikers uppgift att analysera aktuella samhällsproblem och undersöka huruvida problemet är något som kan påverkas av politiska åtgärder. Om så är fallet gäller det att övertyga väljarna om att man har rätt i sina slutsatser.
Under de expansiva åren på 1950- och 1960-talen, då Sverige växte fram till ett av världens fem rikaste länder (idag ligger vi på ungefär tjugonde plats) var suget efter arbetskraft stort. Företagen rekryterade i framförallt Finland och Medelhavsområdet (Italien, Spanien, Jugoslavien, Grekland, så småningom även Turkiet). Arbetskraftsinvandringen, som huvudsakligen bestod av “unga friska män” hjälpte till att få ännu bättre fart på den ekonomiska tillväxten. LO upptäckte dock att det inte gick att pressa fram tillräckligt stora löneförhöjningar om företagen hela tiden kunde rekrytera arbetskraft utomlands. Därför genomdrev LO – som ett beställningsjobb till den socialdemokratiska regeringen – en rad åtgärder som satte stopp för arbetskraftsinvandringen omkring år 1970 (det var flera åtgärder som följde efter varandra, varför stoppet genomfördes gradvis).
Därför har vi efter 1970 knappt haft någon arbetskraftsinvandring alls. Det har rört sig om ett par hundra personer om året, främst specialister och VDar för utländska dotterbolag verksamma i Sverige.
De invandrare som kommit efter 1970 har alltså varit en helt annan kategori än “unga friska män” och de har därför snarare utgjort en belastning än en tillgång för samhällsekonomin.
Födelsetalen i Sverige har nu sjunkit till en mycket låg nivå och det går lätt att göra prognoser om att Sveriges med tiden åldrande befolkning inte räcker till för att hålla industrin och serviceapparaten rullande. En lösning på detta problem är arbetskraftsinvandring. En annan lösning är högre nativitet. Nativiteten varierar kraftigt av olika skäl. Omkring 1990 var till exempel nativiteten hög och den räcker en bra bit på vägen mot att ersätta dem som pensioneras omkring 2010. Men sedan 1990 har nativiteten sjunkit drastiskt. Ett sätt att kompensera för detta är naturligtvis att återigen öppna gränserna. LO kommer inte att bli glada, eftersom det återigen blir svårare att driva upp lönerna. Arbetskraftsinvandring är ett ganska billigt sätt att skaffa arbetskraft. Det behövs ju kanske bara något års investering i utbildning och liknande för att få ut full effekt jämfört med tjugo år för en “arbetskraftsenhet” som skapas på den “naturliga vägen”. Å andra sidan kommer naturligtvis inte arbetskraftsinvandrare att lika enkelt smälta in i den svenska samhällsstrukturen som den som har växt upp här från början.
Det resonemang som vi har fört här är måhända lite kallahamrat ekonomiskt. Vad är billigaste sättet att få fram nödvändig arbetskraft. Det finns naturligtvis en massa andra faktorer att ta hänsyn till, men dem får Du fundera över själv.