Vi har lång tid kvar innan vi får njuta av frukterna
intervju med Valentins Silamikelis
Vilka är de viktigaste inslagen i Lettlands utveckling efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991?
-Vi har lång väg kvar innan vi får njuta av frukterna av frigörelsen. Fortfarande är det många oärliga människor som har centrala maktpositioner i Lettland. Ryska intressen har också fortfarande ett starkt inflytande. Och ekonomin är mer eller mindre helt i ryska händer. Dessvärre tror jag att den ekonomiska nedgången kommer att fortsätta ytterligare ett eller två år, innan en ordentlig omstrukturering är genomförd. Sedan bör det gå snabbt uppåt. Vi har också lång väg att vandra innan vi har utvecklat ett livskraftigt demokratiskt system. Det finns mellan 100 och 200 politiska partier i Lettland idag. De flesta har bara mellan 1000 och 2000 medlemmar. Det säger sig självt att en sådan partiflora inte är bra för landets långsiktiga utveckling. I Lettland, liksom i andra länder, reser politiker och andra ledare vida omkring och spenderar gärna skattebetalarnas pengar under sitt resande. Men det blir säkert en genomgripande förändring i det politiska systemet med tiden. På lång sikt kommer de sunda krafterna i samhället att ta över. Om vi tänker på hur situationen var 1991 och kommunistpartiets då totalt dominerande ställning i alla delar av samhällslivet är det faktiskt svårt att föreställa sig hur grundläggande förändringar som redan skett.
Men kommunisterna har fortfarande inflytande i lettisk politik
-Och lettisk ekonomi! Kommunistpartiets och KGBs pengar användes i stor utsträckning för att köpa företag när de privatiserades. Också där kan man räkna med att naturen kommer att ha sin gång, men att det kommer att ta tid. De gamla pamparna är inte rätt personer att driva företag, men när de nu äger företagen och kapitalresurserna kommer det att ta tid innan andra krafter har konkurrerat ut dem. Det behövs ju också genomgripande förändringar i folkets attityd till arbetslivet och företagsamheten. Under nästan femtio år har oärlighet lönat sig och lättja har inte straffat sig. Nu behöver alla tänka om till raka motsatsen. Det tar tid innan ärlighet och flit har satt sig ordentligt i folkdjupet. Och än idag är det olönsamt att vara ärlig i Lettland.
När Du nämner oärlighet går tankarna genast till maffian. Din kommentar!
-Polisen bekämpar maffian. Men polisen är dåligt betald och ibland mottaglig för mutor. Vid gränsen mot Ryssland gäller till exempel ofta regeln “betala och passera”. Även för brottslingar som vill ta sig över gränsen som ett led i sin kriminella verksamhet. Förr var hela samhället i skräck för KGB. Men idag finns inget KGB. Brottslingarna är inte alls lika pressade av polisen som av KGB. Det finns en organisation liknande hemvärnet under uppbyggnad. Jag tror mycket på den som ett verksamt komplement till polisen. Det är fråga om frivilliga medlemmar som inte är beroende av organisationen för sin lön. De bör därför ha större förutsättningar att stå emot mutor. De täcker också in hela landet, med 50 000 medlemmar kan de verksamt bidra till att hålla efter brottsligheten överallt. Men det tar tid innan det finns en beprövad organisation och tillräcklig utrustning för att vi ska få full nytta av organisationen i kampen mot brottsligheten. Själv ser jag kampen mot brottsligheten som ett viktigt inslag i arbetet för demokratins utveckling i Lettland.
Kan Du kort redogöra för Dina synpunkter på den politiska utvecklingen i Lettland efter frigörelsen från Sovjetunionen?
-Jag vill först understryka att vi genom historiens gång har fått en helt annan syn på politik i Lettland, jämfört med den ni har i Sverige. Jag har i alla fall fått uppfattningen att många i Sverige anser att politik inte är deras sak. Det är något för politikerna. Så kan man inte se på det i Lettland. För oss har politiken ofta varit en fråga om liv och död. Vi har alla så direkt blivit inblandade i de politiska och historiska skeendena. Då känns det lite märkligt att besöka ett land där politiken känns så avlägsen för gemene man. Det skulle kännas tryggare och bättre för oss i Lettland om alla svenskar var politiker och politiskt medvetna. Här är Contra ett positivt undantag. Ni står upp för sanningen. “Sanningen är Kung” i ert arbete. Gud välsigne Ert arbete!
Hur ser Du på Sveriges relationer till de baltiska länderna?
-Sverige är ett viktigt stöd för Baltikum. Europa ligger långt borta och Sverige ligger nära. Ett fritt och starkt Baltikum kan också fungera som en sköld för Sverige, en sköld mot hot från öster. I Europa, i Sverige och i Baltikum finns det en välgrundad fruktan för en återupplivad rysk imperialism. Den ryska imperialismen är inte död, även om Baltikum släppts fritt. Se bara på Tjetjenien. Ett normalt land hade släppt det tejtjenska folket fritt. Ryssland gör det inte. Sverige har inget att frukta av den ryska imperialismen, så länge som Finland och Baltikum är fria. Men kom ihåg att alla fyra länderna vid olika tider har ingått i det ryska imperiet. Sverige är också ett andningshål för letterna. I somras gick det båttrafik mellan Riga och Slite på Gotland. Letterna kunde för första gången för ett rimligt pris ta sig till en västerländsk stad med buss från Slite till Visby gick ett endagsbesök på 25 lat, ungefär 400 kronor. Det är visserligen en ganska stor summa med en normallön på 1000-1500 kronor i månaden, men trots allt möjligt för många. Tyvärr stoppades trafiken efter ingripande från svenska Sjöfolksförbundet. De ställer krav som skulle höja kostnaden för ett Sverige-besök till 100 lat, 1300 kronor. Då kostar resan en hel månadslön, det blir oöverkomligt för många. Låt detta andningshål vara öppet. Den lettiska nationalsången börjar med orden “Gud välsigne Lettland”. De sista orden jag skrev i min dagbok från Sverige – som utgjorde grunden för boken Baltutlämningen – var Gud välsigne Baltikum. När jag och några av mina ödeskamrater i januari 1996 besökte Eksjö och avtäckte en minnessten i anslutning till 50-årsminnet av Baltutlämningen hade jag möjlighet att säga några ord. Jag valde då att knyta an till detta och lägga till “Gud välsigne Sverige”.