av Ingwar Åhman-Eklund
Ett särkulturellt samhälle och en ny underklass har inom politiken orsakat att vänstern och högern har byta sida.
I flera artiklar framhåller man att högern och vänstern har bytt plats i politiken. Men inte alltid att detta sidbyte beror på att samhället också har förändrat sig.
Under stora delar av 1900-talet var en etniskt svenskfödd arbetarklass den stora helt dominerande grupp som stod lägst i samhället när det gällde inkomster och välstånd och den var en rekryteringsbas för socialdemokraterna både när det gällde medlemmar och väljare.
De socialt utslagna och på andra sätt marginaliserade grupperna var för små för att ha en allmän betydelse.
Under 1900-talet förvandlades Sverige till ett av världens mest jämställda länder. Vänstern drev igenom denna utveckling och stod för demokratin, upplysningens värdegrunder och ett modernt jämställt samhälle.
Under stora delar av 1900-talet var det en religiöst påverkad höger som främst gjorde motstånd mot detta genom att försöka försvara gamla religiöst och borgerligt påverkade samhällsvärderingar och en kultur som blev alltmer överspelad. Exempelvis föräldrar som ville påverka sina barns val av partner sågs som djupt reaktionära. Könsstympningar och återställande av mödomshinnor förekom inte i Sverige på 1960-talet.
Under 1900-talet blev Sverige ett jämställt samhälle med fria och självständiga kvinnor.
Men under 2000-talet har Sverige förvandlats till något som av vissa kallas ett mångkulturellt samhälle.
Vi har fått hundratusentals nya medborgare med rötter i andra kulturer, ofta islam. Genom en bristfällig migrationspolitik har dessa alltför ofta inte blvit integrerade i vårt svenska samhälle. Många är arbetslösa. De har samlats ihop i bostäder i så kallade utanförskapsområden och blivit den nya underklassen i Sverige.
Socialdemokraterna ville inte låtsas om detta utan mörkade saken så länge det gick, samt tog en aktiv ställning mot de som reagerade mot många av de reaktionära vanor som denna nya underklass delvis införde och delvis återinförde i landet. De kallade och kallar fortfarande dessa visselblåsare för rasister. Media har också hjälpt till genom att lägga det nya förtrycket i skugga.
Den största av dessa reaktionära kulturyttringar är hedersförtrycket som nu beräknas drabba 240 000 unga tjejer. Ett omfattande problem med många drabb-ade!
Denna nya underklass är dock inte så homogen som den oftast framställs av såväl sina vänner som sina fiender. Ytterst är det ju inte deras etnicitet som är huvudorsaken till deras reaktionära vanor utan den religion de fört hit och tvingat på sina barn. Denna religiösa värdegrund innefattar också ett förakt för homosexualitet.
Det finns självklart många invandrare som tar avstånd från hedersförtryck, könsstympningar, mödomskontroller och homofobi och som integrerats väl i samhället.
Den gamla vänstern var måna om att det mångkulturella samhället skulle fungera och att de nya svenskarna skulle känna sig välkomna. Därför mörkade de och började försvara sådana kulturyttringar som de själva var med och avskaffade som reaktionära och kvinnofientliga på 1900-talet.
Socialdemokratins försök att positivt lotsa över Sverige till ett – som de såg som ett mångkulturellt samhälle – har framförallt skrämt bort många i den tidigare stödgruppen; det vill säga svenskar som växt upp i ett allt progressivare samhälle. Många av dem har nu bytt parti. Socialdemokraterna förlorade 15 000 medlemmar år 2020. Sverigedemokraterna är idag det parti som har flest medlemmar som även är med i LO.
Eftersom många invandrare rekryterats till en ökande kriminalitet har också detta gjort det svårt för vänstern, som vill skapa en positiv bild av det så kallade mångkulturella samhället.
Det Sverige som växt fram idag är ett reaktionärare samhälle än vad Sverige var för 50 år sedan. Ett samhälle fyllt av motsättningar där olika grupper förtrycks och bor i skilda världar. Ett socialt splittrat samhälle.
Ett verkligt mångkulturellt samhälle vore ett Sverige där människor med alla olika etniciteter och värdegrunder levde tillsammans. Homosexuella och muslimer, ateister och djupt religiösa utan att någon av dessa grupper ens försökte inskränka de andra gruppernas handlingsmöjligheter eller värdegrund.
Ett öppet men sammanhållet samhälle där alla grupper kunde umgås fullt förtroendefullt med varandra. Det skulle jag beteckna som ett verkligt mångkulturellt samhälle värt namnet,
Men se dig omkring. Så ser det inte ut i dagens Sverige!
Det har istället växt fram ett särkulturellt samhälle. Olika grupper lever i olika bostadsområden. Ett par kulturer dominerar i Sverige.
Majoriteten av de nyhitkomna bor i de så kallade utanförskapsområdena med hög arbetslöshet och en ökande kriminalitet. Etablerade svenskar bor vanligtvis som tidigare i andra stadsdelar, många i radhus och villor.
Invandrarna i utanförskapsområdena har ersatt arbetarklassen som samhällets underklass.
Detta har fått högern och vänstern att byta plats på många sätt i viktiga sakfrågor. Det är idag främst moderaterna som försvarar upplysningens idéer och de reformer som uppnåddas på 1900-talet, eftersom vänsterpartierna vill hålla sig väl med invandrarna och därför ofta mörkar det religiösa förtrycket. Samtidigt ökar polariseringen i politiken. Oppositionen beskrivs av regeringsföreträdare som en blåbrun sörja.
Vi måste skyndsamt få kontroll över de så kallade utanförskapsområdena. Det hedersförtryck som pågår där är en stor skam för Sverige; hemskt för de drabbade ungdomarna och ett hån mot den progressiva utveckling vi hade i Sverige under 1900-talet. Hedersförtrycket måste krossas och förtryckarna utvisas. Denna utveckling måste brytas och det är brått-om. Det har egentligen redan gått alldeles, alldeles för långt.
Vår solidaritet med de drabbade tjejerna kräver detta.
Sverige måste ta en paus i flyktingmottagandet tills man omvandlat utanförskapsområdena till normala bostadsområden. Den danska socialdemokratin har ju stoppat all invandring. Det borde Sverige också göra.
Sist men inte minst måste kriminaliteten minskas radikalt, bland annat genom rejält höjda straff och snabba utvisningar.
Tyvärr kräver de senaste årens naiva och verklighetsförnekande politik att man genomför en mycket tuff hästkur.
Då kan vi i Sverige på sikt omvandla det särkulturella samhället till ett verkligt mångkulturellt samhälle.
Ingwar Åhman-Eklund var med och grundade Miljöpartiet, men har sedan dess hunnit med medlemskap i både Centern och Moderaterna. Han har suttit i kommunstyrelsen i Sollentuna som representant för det lokala Sollentunapartiet i ungefär fyrtio år.