av Britt-Louise Hoberg
Formades den industriella revolutionen i västvärlden av kristendomen? Beträffande västs arbetsmoral sa den kände socialistiske/liberale professorn och nationalekonomen Max Weber, att den protestantiska arbetsmoralen spelade en viktig roll i den kapitalistiska utvecklingen i norra Europa.
Kristendomen har inverkat på västvärldens kultur, politik och ekonomi. Nutidens del av den kristna globala nedgången ifrågasätts och skylls på 1900-talets viktiga sekulära institutioner, såsom FN, Nato och Internationella valutafonden. Dessa världsdominerande organisationer var för stora och variationsrika för att hålla kvar kristendomen som grundläggande. De värden som ersatt kristendomen är bland annat politisk makt, säkerhet, ideologier och religioner såsom: islam, buddism, New Age med flera.
Den industriella revolutionen på 1700-talet medförde övergång från jordbruksdominerade till tillverkningsdominerade ekonomier. Under denna tidsperiod fick sekulära företag och regeringar mer makt. Detta gick hand i hand med teknisk innovation, men också stora krig.
Det har hävdats att den industriella revolutionen hade sin grund i att 100 000 – 140 000 protestantiska flyktingar kom till England och Irland under 1600-, 1700- och 1800-talen. Den engelska eliten bestod mestadels från ursprunget av kristna flyktingar bland annat flamländare, valloner och fransmän. Både dragkraft och tryckkraft bland dessa resulterade i den industriella revolutionen. Förnyelsen, industriella revolutionen, var alltså ett svar på efterfrågan av varor och tjänster.
Frågan är om den så kallade ”atlantiska ekonomin” drevs framåt av de kristna invandrande flyktingarna, där Frankrike hindrades på grund av förlusten av utvandrande kristna köpmän, hantverkare och riskkapitalister. År 1685 hade ett påbud stiftats i Frankrike, att hugenottkyrkorna (kalvinisternas kyrkobyggnader) skulle förstöras samt stänga protestantiska skolor. Denna förföljelse ledde till att skickliga kristna riskkapitalister och innovatörer flydde Frankrike bland annat till England. (Tusentals hugenotter, kalvinister, flydde Frankrike och bosatte sig i Nederländerna, Preussen och England.) Det fanns flera länder som skulle ha haft större framgångar än England, till exempel Spanien som hade stora guldfyndigheter och Tyskland hade bra tillgång på kol. Men, protestanterna, såsom kalvinisterna, vallonerna och övriga hade en mera individualistisk syn på kristen tro, än vad katolikerna hade. Både Spanien och Tyskland var under katolskt inflytande. Protestanternas tro passade bättre in i den industriella revolutionens kapitalistiska tänkande, såsom Englands.
Att industriella revolutionen i väst startade i England berodde bland annat på kristna riskkapitalister, innovatörer och köpmän. I dagens västvärld medges att den industriella revolutionen startade i England, dels på grund av höga arbetskraftskostnader, billigt bränsle, utvecklat jordbruk med mera, Men, man glömmer att grundpelarna var de kristna värderingarna hos dåvarande riskkapitalister, innovatörer, köpmän och uppfinnare, som funnit att statens beskattningar var låga för uppfinnare samt att räntorna var lägre, vilket innebar att forskare lättare kunde arbeta för utveckling. Det fanns också ett starkt stöd för patent. Färdigheten infördes av bland annat kristna invandrare, som ökade produktiviteten, vilket inte var fallet i de mera slutna europeiska staterna, till exempel Frankrike. Det rådde också en politisk stabilitet i England.
Det stora antal vallonska och kalvinistiska gruv- och bruksägare gjorde sitt till att gruvproduktionen ökade och antalet arbetstagare minskade i gruvorna. Det markanta är dock att i nederstigande led av den invandrande kristna kalvinismen startades Bank of England. Detta bankväsende som blev grunden till att finansiera den industriella revolutionen. Innan dess ansågs framförallt köpmän driva med ocker. Industrialismens fader Thomas Newcomen var brittisk smed, järnhandlare och baptistiskt lekmannapredikant.
England hade de första industriella revolutionerna från år 1750 till 1840. Härefter spred sig den industriella revolutionen till USA, där den kreativa kalvinismen tilltalade alla samhällsgrupper, liksom i England. Medan kalvinismen tidigare i Frankrike fanns främst för adeln och städernas överklass. Senare spred sig den industriella revolutionen ut över hela världen. Den kom senare till Kina och Sovjetunionen.
Att ge en förklaring till varför kristna individer industrialiserade västvärlden är att se på den enkla förebilden hur Gud skapade, ur ett kaos, universum. Han är kreativ. Det behövdes fritt kapital och kreativitet för industrialiseringen. Och människan är, enligt Bibeln, skapad till Guds avbild. Kristus sa att han kom för att vi skulle ha ett överflödande liv, samt för att betjäna inte för att bli betjänad.
Framför oss ligger en ny revolution än den industriella. Nu gäller det att bryta fattigdom, pandemier, brist på tillgång till näringsrik mat, rent vatten och energi. Om vår nivå av medvetenhet om vilka vi är i Kristus hindrar oss från att utnyttja de möjligheter vi har för att skapa en mer rättvis och hållbar framtid, då missar vi helt poängen. Vi får inte förtränga eller glömma att det var kristendomens grund som formade västvärldens industriella utveckling.