Vänsterpartiets inflytande på regeringens politik är större än någonsin. Det ena bisarra skattetutplundringsförslaget efter det andra blir nu officiell regeringspolitik. Höjda arbetsgivaravgifter, höjd småföretagsbeskattning, höjda marginalskatter, flygskatt, fordonsskatter, energiskatter, särskild skatt på privata sjukförsäkringar, bankskatt, skatt på elektronik (passa på och handla allt du behöver de närmsta åren innan skatten träder ikraft, om du har pengar nog), begränsningar för RUT och ROT etc. Detta sedan Alliansen sagt att de i praktiken kommer att lägga ner sina röster så länge regeringen i Riksdagen har fler röster än Alliansen för sina förslag, trots att Riksdagen som helhet (inklusive Sverigedemokraterna) är emot. 800 000 medborgares röster ska inte räknas när politiken avgörs, utan i praktiken kastas i papperskorgen, som om de som röstat “fel” inte har samma medborgerliga rättigheter som övriga.
Det är Alliansen som tvingat Socialdemokraterna att i extrem omfattning acceptera Vänsterpartiets linje i skattefrågor. Stefan Löfven tvingas i inte så få fall att införa skatter som strider mot partiets egen politik, först måste man inom Regeringen kompromissa med det värsta extremistpartiet i Sveriges Riksdag, Miljöpartiet. Och när det inte räcker dessutom kasta rätt många köttben åt det näst värsta extremistpartiet, Vänsterpartiet.
Alliansen förmår inte driva en samlad politik utan på fyra partier har man nu tre olika linjer om hur skattepolitiken ska drivas rent praktiskt. Trots att enigheten i sakfrågorna verkar vara stor och att en ganska stor del av Alliansens förslag skulle vinna en omröstning i Riksdagen. Om förslagsställarna skulle rösta på sina egna förslag, hjälpligt korrigerade på grund av det parlamentariska läget.
Stefan Löfven försvarar eftergifterna mot Vänsterpartiet med att Alliansen inte ställer upp på samtal. Alliansens nuvarande linje tycks vara att tvinga regeringen att föra en så extrem politik att Alliansen vinner nästa val. Men med nuvarande parlamentariska läge är det lika osannolikt att M+KD+C+L vinner egen majoritet som att S+V+MP gör det. Redan 2014 fanns det 800 000 väljare som valde ett annat riksdagsparti och idag har de blivit fler.
Ändå nekar Alliansen hårdnackat att tala med Stefan Löfven om en ömsesidigt acceptabel skattepolitik. I väntan på den hett åtrådda alliansregeringen säljer Alliansen ut svenska folket, som tvingas betala orimligt höga skatter.
Det är dags att syna Stefan Löfven. Samtala med honom. Se till att Vänsterpartiet inte får igenom de mest extrema skatteförslagen! Om det nu är så att Stefan Löfven verkligen vill något annat än det han driver som regeringens politik. Det finns nog anledning att tvivla på att han verkligen vill samtala. Men innan de samtalen har förts kan han inbilla folket att han verkligen är beredd att samtala. Syna! Och gör det inför svenska folkets ögon. Låt inte eventuella förhandlingar enbart äga rum bakom stängda dörrar utan berätta för folket vad som framförs från de olika parterna och var det blir stopp och en trolig återgång till kommunistiskt inspirerad skattepolitik. Först då kan ondskans politik bli ett verkligt argument för Alliansen i nästa val. Och skulle Stefan Löfven, mot förmodan, vara beredd till kompromisser åt höger istället för åt vänster så är det ju svenska folket som får skörda frukterna av sådana kompromisser.