Trots överskott i statens finanser satsar regeringen på nya skattehöjningar. Eftersom inflationstrycket är lågt finns det inte heller några stabiliseringspolitiska skäl att klämma åt skattebetalarna. Det hela förefaller helt skapat för att tillgodose snäva särintressen och för att få upp skattetrycket av någon slags principiella skäl. Sverige har ju länge haft världens värsta skattetryck, men under senare år rasat ner till delad femteplats (efter Danmark, Norge, Finland och Frankrike samt delat med Belgien, siffrorna från OECD och avser 2014).

I regeringens vårbudget finns visserligen inte så många konkreta förslag, men mer om vad som komma skall i höstbudgeten.

Fler ska betala statlig skatt. Tidigare har ”skiktgränserna” för när folk ska betala statlig skatt höjts med inflationen plus två procentenheter. Det har inneburit att ungefär lika många betalat statlig skatt även efter normala lönehöjningar. Nu kläms folk strax över medelinkomst åt, eftersom höjningen av skiktgränsen bara ska ske i takt med inflationen. När nuvarande skattesystem infördes var avsikten att 10 procent av skattebetalarna skulle betala statlig skatt. Idag är det 1,3 miljoner av sammanlagt 7 miljoner skattebetalare, eller 19 procent. Nästa år ökar siffran med 80 000 ytterligare (en dryg procentenhet) som betalar statlig skatt. Det är Vänsterpartiet som tryckt på om denna skatteskärpning. Och sossarna har accepterat den.

Utlandsboende ska betala mer skatt. Den som bor utomlands betalar en schablonskatt på 20 procent (om man bor utomlands kan man ju inte utnyttja särskilt många av de förmåner som en som är bosatt i Sverige kan göra). Den skattesatsen kommer att höjas till 25 procent.

Särskild skatt på privata sjukvårdsförsäkringar. En del personer – ja det handlar om cirka en halv miljon – har en privat sjukvårdsförsäkring. I ungefär 90 procent av fallen är det arbetsgivaren som betalar försäkringen. De som har en sådan försäkring betalar full skatt för sjukvårdsförmåner, men betalar en gång till genom premierna på sjukvårdsförsäkringen (som ofta handlar om en förhandling med arbetsgivaren – lägre lön mot sjukvårdsförsäkring). Nu blir det att betala tre gånger för sjukvårdsförsäkringen, först den ordinarie skatten, sedan löneavstående för sjukvårdsförsäkringspremien och sedan skatt på den premien! Skatteintäkterna blir nog inte så stora, eftersom fler kommer att avstå från den privata sjukvårdsförsäkringen. Istället för att betala sina egna sjukvårdskostnader (genom försäkringen) kommer dessa personer nu att utnyttja den offentliga sjukvården. Vårdköerna ökar och den sammanlagda satsningen på sjukvård (offentliga medel och privata medel) kommer att minska.

Med Miljöpartiet i regeringen är det ju knappast oväntat att det blir höjd skatt på förmånsbilar. Och på drivmedel.

Det är också Miljöpartiet som ligger bakom en särskild flygskatt. Partiet vill helst ha bort allt inrikesflyg söder om Sundsvall. Men utformningen av skatten (med drygt 500 kronor per enkel resa utom Europa) kommer även att se till att flygbolagen väljer Köpenhamn eller Helsingfors som startpunkt för långsdistanslinjerna. Norge har redan en flygskatt, så Oslo har inte varit aktuellt. Bra för flygbolag som Finnair, KLM, British Airways och Lufthansa, som kommer att ta över många resande från SAS och Norwegian.

Härtill kommer skärpta skatter för företagare, genom ändringar i de så kallade 3:12-reglerna. Men de reglerna är så krångliga att det inte är lätt att räkna ut effekten av regeländringen.

Sänkt skatt för pensionärer då? Det är en sanning med modifikation. Personer med under 10.000 kronor i månaden får ingen sänkning av skatten (det handlar om cirka 200 000 pensionärer). Mest ger det för den som tjänar 14.000 kronor i månaden, då blir skattesänkningen 195 kronor. För den som tjänar över 30.000 kronor blir det ingen skattesänkning alls. Det är 1,7 miljoner pensionärer (för enkelhets skulle likställer vi pensionärer med personer över 65 år) som får in mer än 10.000 kronor i månaden. Av dem får knappt 300 000 mer än 30.000 kronor i månaden. 1,4 miljoner pensionärer får en skattesänkning med några tior i månaden. Och alltså som allra mest 195 kronor. För alla pensionärer som tjänar mer än 14.000 kronor i månaden blir det fortsatt att betala mer i skatt än en löntagare med exakt samma inkomst.

Skattehöjningarna har delvis påskyndats av Alliansen som sagt att de kommer att rösta ner förslag som bara stöds av regeringspartierna (Alliansen har fler mandat än S+MP). Men om regeringen vänder sig till Vänsterpartiet får de fler mandat än Alliansen och då kommer Alliansen att acceptera att de förlorar voteringen, utan att ens fråga vad de sista tolv procenten av riksdagsledamöterna står för. Åtminstone har det varit så hittills och FP och L tycks vara för att det ska fortsätta att vara på det sättet. Högre skatter trots att majoriteten av Riksdagen är emot!