I vårbudgeten för några veckor sedan aviserade finansminister Magdalena Andersson skattehöjningar i massor. Men främst sådana som är tekniska och halvdolda, de ser ytligt inte så farliga ut som de är.
1. Bensinskatten höjs med 24 öre per liter (och med 21 öre per liter diesel). Skatten ska framöver höjas automatiskt utan riksdagsbeslut genom att det införs en regel om höjning med inflationen plus två procentenheter. Redan idag utgör skatten två tredjedelar av vad du betalar på macken. Skatten drabbar framförallt befolkningen i glesbygden, där det är nödvändigt att köra långa sträckor. Men också en del områden i södra Sverige. I följande län kör 35 procent eller fler av hushållen minst 2000 mil per år: Jämtland, Jönköping, Värmland, Halland, Kronoberg, Norrbotten, Dalarna, Västernorrland, Kalmar och Västra Götaland. De berörda hushållen betalar minst 2.000 kronor per år mer i skatt 2018 jämfört med 2014.
2. Brytpunkten för den statliga inkomstskatten har tidigare räknats upp med inflationen plus två procentenheter. De två procentenheterna (som ska motsvara förväntade reallönehöjningar) togs bort i år och så även nästa år. Det innebär att cirka 80 000 personer fler behöver betala statlig inkomstskatt och därmed drabbas av marginalskatter på över 50 procent (brytpunkten ligger vid 37.700 kronor per månad). Ytterligare ungefär 27 000 personer tvingas betala ”värnskatt” genom att inte heller den högre brytpunkten höjs.
3. Avtrappning av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget avtrappas, vilket innebär att marginalskatterna ökar. Hur mycket den enskilde påverkas beror på inkomsten, men det kan handla om så mycket som 26.400 kronor per år.
4. Kemikalieskatt. Vid halvårsskiftet 2017 införs en kemikalieskatt, vilket märkligt nog mest kommer att märkas på föremål som ljudanläggningar, TV-apparater, kylskåp och datorer. Det rör sig om cirka 400 kronor per produkt, men köper du en dator med skärm blir det raskt dubbel avgift, 800 kronor. I vårbudgeten föreslås en indexering av skatten, så att den ska ökas automatiskt från 2019.
5. Flygskatt. Alla flygresor ska beskattas. Skatten beror på hur långt man åker. En inrikesresa belastas med 80 kronor (160 kronor tur och retur), en långresa med 430 kronor (860 kronor tur och retur). Det ökade utbudet av långflygningar från Stockholm fryser inne. Flygbolagen satsar på Köpenhamn eller Helsingfors istället (I Norge har man redan infört flygskatt). Den norska flygskatten ledde till att Ryanair la ner sina lågprisflygningar och flygplatsen Rygge (Norges motsvarighet till Skavsta) lades ned. Den svenska flygskatten, som har en rejäl riksdagsmajoritet mot sig, inklusive många socialdemokrater utifrån landet, kan leda till fler nedlagda flygplatser i Sverige (några har redan stängts). Det blir färre charterresor från medelstora städer och den kvarvarande trafiken koncentreras till Stockholm, Göteborg och Malmö.
6. Förmånsbeskattning av sjukförsäkring. De som har en sjukförsäkring gör en stark insats för de som inte har råd. De betalar en gång till för det som de redan betalat genom skatten (men som de inte kan utnyttja) och de minskar sjukvårdsköerna genom att inte belasta den offentliga vården. Men för Magdalena Andersson räcker det inte att de ska betala dubbelt för sjukvården, nu ska det införas en särskild skatt på förmånen att ha en sjukvårdsförsäkring. De flesta som har en sjukvårdsförsäkring får nämligen den betald av arbetsgivaren och nu ska förmånen belastas med skatt. Det blir alltså att betala tredubbelt för den som har en arbetsgivaren betald sjukförsäkring. Det handlar om ungefär 650 000 personer.
7. Beskattningen av småföretagare höjs genom åtskruvning av de så kallade 3:12-reglerna. Men det är så komplicerat att vi inte ska gå in på det här. Regeringen tänker sig dock att ta in inemot 3 miljarder kronor på ändrade 3:12-regler.