När Stefan Löfven släppte in Miljöpartiet i Regeringen anade han säkert inte hur många eftergifter som skulle framtvingas och vilken kopiös mängd dumheter som Regeringen skulle tvingas ställa upp på. Lyckligtvis har inte S+MP egen majoritet i Riksdagen (inte ens om man till dem lägger V). Därför stoppas en hel del av de värsta förslagen i Riksdagen, men de som Miljöpartiet lyckas få in i budgetpropositionen går igenom i Decemberöverenskommelsens anda.
Sedan den 1 april i år har det införts en flygskatt. På grund av EUs regler måste skatten på inrikesflyg hållas på samma nivå som skatten på resor inom EU. Så det kostar lika mycket i skatt att åka från Stockholm till Visby som att åka från Stockholm till Cypern, Malta eller Azorerna. Däremot blir det rejält dyrare för den som åker på långresor (Thailand till exempel). Skatten blir 400 kronor. Det slår hårt mot Stockholms och Swedavias försök att göra Stockholm till ett centrum för interkontinental flygtrafik. Antalet nya långdistanslinjer kommer att bli lätt räknade. SAS och Norwegian ser till att långdistanslinjerna framöver utgår från Oslo eller Köpenhamn istället för Stockholm. Finnair gnuggar händerna för att de kan behålla sin dominans på svenskars resor till Asien. De såg sin ställning hotad av Stockholms försök att ta över en del av Finnairs nisch. Långdistanspassagerarna får inte bara dyrare utan också mer obekväma resor med fler byten.
För några år sedan gav staten (med benägen uppbackning från nuvarande regeringspartier) miljöbilspremier till dieselbilar som Miljöpartiet nu jobbar hårt på att förbjuda (nya etanolbilar är för övrigt redan förbjudna av EU – man ska inte använda livsmedel för att tillverka bränsle, redan i trafik varande etanolbilar får dock vara kvar, vilket inte kommer att gälla dieselbilar).
För ett par veckor sedan krävde Miljöpartiet införande av en köttskatt på kött som producerats med metoder som Miljöpartiet inte gillar.
Regeringen fick nyligen ett förslag om ett statligt finansierat ”friår”. Staten ska betala en (visserligen låg) ersättning till den som tar ledigt från sitt jobb i upp till ett år. Friåret har funnits tidigare, men var en av de första reglerna som avskaffades av Alliansregeringen när den tillträdde 2006. Till saken hör att den som vill ha ett friår kan ta ett enligt dagens system om han eller hon själv står för kostnaden. Spara fem procent av nettolönen och du har fått ihop till ett ledigt år efter 20 år… Men nej, den metoden duger inte, skattebetalarna ska stå för kostnaderna för dem som inte vill jobba. Utredningen som lades fram nyligen har genomförts av ensamutredaren Anders Wallner, tidigare partisekreterare i Miljöpartiet. Märkligt att just en sådan person kan få utredningsuppdraget.
Andra som ska få särskilt stöd av skattebetalarna är de som vill köpa elcyklar. Över 10 000 kronor ska skänkas till den som anser sig ha råd att köpa en elcykel.
När väljarna får klart för sig vad Miljöpartiets medverkan i Regeringen medfört kan vi hoppas att de försvinner ur Riksdagen – för att förhoppningsvis aldrig mer komma tillbaka.