Med Tyskland och Frankrike i spetsen har det nu kommit en ny version av EUs upphovsrättsdirektiv. Direktivet ska upp till omröstning parlamentet i mars eller april.
Direktivet innehåller framförallt två kontroversiella punkter. En ”länkskatt” och införandet av ett censurfilter som stoppar all uppladdning av upphovsrätts-skyddat material. Den svenska nätoperatören Bahnhof säger att det nya förslaget är värre än det som stoppades i parlamentet för två år sedan.
”Länkskatten” (artikel 11) innebär att det blir förbjudet att länka till andra utan att betala en licens för länkningen om det är en nyhetskälla. Företaget bakom nyhetskällan kan fastställa de avgifter de själva vill och även vägra att ge licens och den som vill publicera länken måste träffa en överenskommelse med källan. Det handlar om hundratals miljoner fall varje dag. Det blir alltså i praktiken omöjligt för väldigt många att fortsätta att använda internet som sker idag. Själva kärnan i internet är ju att förmedla länkar som ger svar på de frågor som användaren ställer sig. Och de som inte vill göra sina nyhetstjänster allmänt tillgängliga kan ju redan idag lägga dem bakom en betalvägg.
Censurfiltret (artikel 13) innehåller ett förbud mot att ladda upp upphovsrättsskyddat material ens för en kort stund. Det finns inget annat sätt att genomföra detta än genom automatisk filtrering. Om ens det fungerar, det finns ju inget register över alla miljarder upphovsskyddade texter, bilder eller filmer. Ett sådant filter kommer att kosta hundratals miljoner att utveckla och det är bara realistiskt för de allra största företagen att klara av det. YouTube, som gjorde ett motsvarande filter för enbart ljud, la ner 50 miljoner dollar på det. Och filtret misslyckas ganska ofta. Och hur är det tänkt att de upphovsrättsskyddade filer som användaren har betalt för ska skiljas från andra? Till ”Veckans Contra” brukar vi ofta ha bilder som vi betalt en engångssumma för att fritt använda önskat antal gånger (andra gånger har vi fria bilder eller bilder som vi tagit själva). De företag som är stora nog att kunna skapa egna filter är alla amerikanska eller kinesiska. Regleringen är ett svårt slag mot europeisk industri. De etablerade utomeuropeiska bjässarna får hjälp att hålla uppstickare borta från marknaden. Facebook och Google kan visserligen åka på att betala för sina länkningar, men det blir en bagatell jämfört med det skydd som regeln kommer att innebära mot nya konkurrenter. Marknaden kommer att begränsas och innovationer att förhindras.
Google (inklusive dotterbolaget YouTube) överväger om de kan fortsätta att ge européer tillgång till tjänsterna efter det att direktivet trätt ikraft (medlemsländerna har 24 månader på sig att genomföra det i nationell lagstiftning, tack vare Brexit kommer Storbritannien att slippa). Redan idag är det ett stort antal amerikanska sajter som helt enkelt vägrar tillgång till information som är fritt tillgänglig i resten av världen, detta på grund av dataskyddsdirektivet GDPR. Vi på Contra fastnar flera gånger i veckan på amerikanska sajter som vägrar att visa innehåll som vi vet är intressant, men som vi inte kan ta del av på grund av att de amerikanska ägarna inte är beredda att ta risken för processer och skadestånd i Europa.
Det är EU-val den 26 maj i år och du kommer därför att veta hur ditt parti röstade i dessa viktiga frågor innan du gör ditt val. Men det är inte säkert att det hjälper EU-parlamentarikerna att fatta ett rimligt beslut. Även om alla svenska EU-parlamentariker skulle rösta emot (vilket inte är särskilt troligt) kommer den fransk-tyska alliansen att göra det mycket svårt att få en ändring till stånd.