När Belgien under åren 2010–2011 saknade riktig regering under 541 dagar (världsrekord) utvecklades ekonomin bättre än i omvärlden och belgarna var i stort sett nöjda med utvecklingen.
En ”riktig” regering innebär ju alla möjligheter att ställa till det för ett land genom att fatta diverse skadliga beslut. Och fatta politiska beslut och att bestämma mer över medborgarna är ju på sitt sätt politikens raison d’être.
Det finns därför större anledning att oroa sig för att vi får fel regering än att vi inte får någon regering alls. En längre tid utan regering skulle till och med vara bra för Sverige.
Visserligen finns det risk för att en del åtgärder som alla partierna är överens om inte genomförs (närmast till hands är sänkt skatt för pensionärer, men enigheten sträcker sig inte till hur detta ska finansieras). Men det finns också möjlighet att vi slipper en oönskad politisk klåfingrighet. Kanske kan det till och med bli ett temporärt stopp på genomförande av en del EU-krav där svenska politiker brukar vara överdrivet ambitiösa och införa reglerna mer strikt än något annat land.
Så det är ingen dålig sak om talmannen fortsätter att misslyckas med att utse en regeringsbildare eller får den han föreslår nedröstad i Riksdagen.