Ungrarna i Transsylvanien
Ungrarna i Transsylvanien är Europas största nationella minoritet.
Deras nationella identitet hotas av den rumänska statsmakten. Några
aspekter på detta behandlas i "Ungrarna i Transsylvanien":
Gellert Tamas svarar för artikeln Ungrarna i Transsylvanien - studium
av ett minoritetsproblem
André Du Nay svarar för artikeln Rumänska folkets och språkets
ursprung
Géza Szöcs svarar för två brev med vädjanden
till dåvarande rumänska kommunistpartiet
Vidare ingår Europaparlamentets uppmaning till Rumänien att upphöra
med kränkningarna av de nationella minoriteternas rättigheter
och ett memorandum till deltagarna i Madridkonferensen för kontrollen
av Helsingforsavtalets efterlevnad.
Pris 50:-. Porto och emballage 25:- tillkommer per beställning. Betala helst in 75:– i förskott per plusgiro 85 95 89-4. Klicka här för fullständiga beställningsregler.
Här följer de inledande orden i boken:
Den ungerska befolkningen i Transsylvanien, (Rumänien), utgör
Europas största nationella minoritet. Ungrare har bott där sedan
niohundratalet och har utvecklat en egen rik kultur; de har sitt eget språk
och sin egen historia. Som alla andra nationer världen över vill
de behålla allt detta, behålla sin egen identitet och lämna
den vidare tili sina barn. Men den rumänska majoriteten med regeringens
ledning erkänner inte deras rätt till detta och för en våldsam
och omänsklig rumäniseringspolitik. Inte helt öppet, förstås
- de har ju högtidligt lovat alla rättigheter till minoriteterna
vid fredsfördragen 1920 och 1947, skrivit under Helsingforsavtalet
och säger sig allmänt omfatta FNs deklarationer om alla människors
lika värde och rätt till sin egen identitet .
Hur denna rumäniseringspolitik går till belyses i denna bok.
1. Ungrare i Transsylvanien är skriven av Gellert Tamas, som är
född i Sverige i en ungersk invandrarfamilj och studerar internationell
politik vid Lunds universitet. Han jämför de internationella överenskommelserna
om minoritetsskydd med dagens verklighet i Rumänien inom undervisningssystemet,
kulturlivet, ekonomin m m. Studien är baserad på en tvåbetygsuppsats
framlagd våren 1985 vid Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
2. Vad har Rumänska folkets och språkets ursprung, av Andre Du
Nay, för betydelse i sammanhanget? I Sydosteuropa har, i motsats till
Sverige, historiska frågor fortfarande stor aktuell betydelse. Där
kan man genom att påstå att rumänerna var urinvånare
i landet få ungrare, sachser och alla andra nationaliteter att framstå
som andra klassens medborgare. De är ättlingar till "nomadiska
ryttare" eller "kolonister" som borde ge upp sin identitet
och bli rumäner. Denna teori används således till att moraliskt
rättfärdiga rumäniseringspolitiken. Ligger det åtminstone
en kärna av sanning i den? Du Nay pekar på ett flertal omständig
heter - främst i det rumänska språket - som gör att
den dakoromanska kontinuitetsteorin inte kan accepteras.
3. Europaparlamentets uppmaning till rumänska regeringen: Upphör
med kränkningen av de nationella minoriteternas rättigheter! bekräftar
det som sägs i de två första avsnitten och visar att man
kan handla i detta problem: ett kraftigare tryck från utlandet kunde
kanske också ha effekter på den i Rumänien förda politiken.
4. Memorandum till deltagarna vid Madrid-konferensen för kontrollen
av Helsingfors-avtalets efterlevnad skrevs i Transsylvanien. Författarna
framför krav som är helt självklara, i samklang med FN-stadgan
och över huvud taget med ett humant synsätt. Det är ett dåligt
tecken att denna vädjan inte har fått bättre gehör
i västliga massmedia och bland politiker. Varken författarna eller
den folkgrupp de försvarar backas upp av någon mäktig intresseorganisation
eller regering i Väst eller Öst!
5. En av författarna till Memorandum, Geza Szöcs, har sänt
två brev till rumänska kommunistpartiet. Han kompletterar och
utökar kravlistan som formulerades i Memorandum; kräver ett slut
på hetskampanjerna mot ungrarna; visar upp exempel där minoriteternas
rättigheter respekteras - bl a finlandssvenskarna. Men hans brev innehåller
också förslag av stort intresse för all världens folk:
han föreslår att FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna
kompletteras med ett speciellt stycke om minoriteternas rättigheter
samt bildandet, inom FNs ram, av en sammanslutning av all världens
nationella minoriteter. Dagens rumänska regering Iyssnade inte till
Szöcs' förslag - de resulterade tvärtom till sist i att poetens
alla aktiviteter omöjliggjordes och att han mer eller mindre förtäckt
hotades till livet, sa att han blev tvungen att lämna landet.
Vore det inte en fin insats från Sveriges sida att arbeta för
ska pandet av en världsorganisation för minoriteterna - eller,
till att börja med, för minoriteterna i Europa?
