Björn Lundahl:
Sagan om kejsarens nya kläder
När statsmakten kränker en individs rättigheter, begås
då ett brott? Är det ett objektivt faktum? Finns det objektiva
etiska principer och lagar som fungerar som objektiva rättesnören?
Är dessa principer oberoende av varje lands kultur och parlament? Är
principerna moraliskt bindande för alla människor på alla
platser och i alla tider?
Svaret på dessa frågor är ett otvetydigt: Ja! Om Du läser
boken förstår Du varför.
Boken behandlar och bevisar i logiska termer förekomsten av Människans
Rättigheter. Min förhoppning är att Du genom att läsa
boken ska få en tankeställare och komma till insikt om de etiska
principer som utgör grunden för Människans Rättigheter.
Boken ska öppna Dina ögon för det egentligen självklara.
Därför tar jag mig friheten att låna titeln till H C Andersens
klassiska mästerverk "Kejsarens nya kläder".
Björn Lundahl är född 1956 i Göteborg. Han är verksam
i bygg- ochfastighetsbranschen.
Pris 180:-. Porto och emballage 25:- tillkommer per beställning. Betala helst in 205:– i förskott per plusgiro 85 95 89-4. Klicka här för fullständiga beställningsregler.
Här får Du ett smakprov ur boken:
Lite om människans natur
"Människan är ett djur som använder verktyg."
Thomas Carlyle
Förnuftets principer grundar sig på människans natur. För
att du skall få förståelse för förnuftets principer
så måste du också ha förståelse för de
grundläggande dragen hos det mänskliga släktet, dvs i människans
natur. Denna vidgade vy gör det helt enkelt lättare för dig
att förstå vilka principer som är objektivt riktiga och
objektivt felaktiga med hänsyn till människans natur.
När vi människor betraktar omgivningen ställer vi oss oftast
utanför. Precis som om vi inte vore en del av den. Vi kan snabbt konstatera
att allt liv är en del av naturen, och att det är rent av dumt
att tro att alla organismer förutom människan har sin natur. Att
människan besitter en natur liksom allt annat liv är ett axiom
som ej behöver bevisas.
Men vad är då människans natur? Eller vad är det för
grundläggande drag som människan innehar och som skiljer henne
från de andra organismerna? Ett utmärkande drag hos människan
är att hon besitter förnuft, medvetenhet och intelligens. Hon
kan betrakta sin omgivning (på det sätt som bl.a. görs här)
och urskilja saker och ting. Hennes förnuft, medvetenhet och intelligens
fungerar som ett redskap för att säkerställa hennes existens.
Förnuftet, medvetenheten och intelligensen fungerar också som
ett redskap för att möjliggöra tillfredsställelse. Vi
kan också säga att människan använder sitt förnuft,
sin medvetenhet och sin intelligens för att tillfredsställa sina
behov. Med andra ord, om en människa känner sig törstig använder
hon förnuftet, medvetenheten och intelligensen för att finna de
vägar hon skall gå för att släcka törsten. Känner
hon kyla, bygger hon sig ett hus, eller känner hon otillfredsställelse
försöker hon eliminera denna med hjälp av sitt förnuft,
sin medvetenhet eller sin intelligens. Vi kan säga att jakten på
tillfredsställelse och jakten på att tillfredsställa drifterna
tillsammans med förnuftet, medvetenheten och intelligensen bildar och
utgör den fria viljan, och reflekterar därför en människas
handlingsmönster.
Kalle älskar glass och känner därför ett behov av glass,
vilket gör att han går och köper sig en glass. Han prioriterar
sina behov enligt maximerandet av tillfredsställelsen. Hans agerande
eller val beror således på vilket alternativ som ger den största
njutningen eller tillfredsställelsen. Men valet beror också på
en annan faktor, nämligen hur välutvecklat och sofistikerat hans
förnuft, hans medvetenhet och hans intelligens är. Kalle kan med
hjälp av nämnda redskap analysera olika alternativ. Han kan exempelvis
fundera ut vilken väg han skall gå för att få den
glass som han längtar efter så mycket. Hans analys kanske leder
till att han måste be sin mor om förskottsbetalning av veckopengen.
Hans förnuft, medvetenhet och intelligens kanske drar slutsatsen att
ett prioriterat glassköp idag leder till att det inte blir några
pengar över till något lördagsgodis. Vilken prioritering
eller handling Kalle så småningom beslutar sig för påverkas
således av hans förmåga att analysera.
Konsekvensen av det sagda är att Kalles fria val (vilken prioritering
han gör) är beroende av vilken tillfredsställelse han får
av att konsumera glass, samt av hur välutvecklat hans förnuft,
medvetenhet och intelligens är. Men valet beror också på
ytterligare en faktor, nämligen vilken information han tidigare har
lagrat. Ur smaksynpunkt kanske Kalle känner starkt för glass,
men han inser p g a erfarenheter och lärdomar (som är en del av
hans medvetenhet) att sötsaker ger hål i tänderna, och därför
ger hans fria vilja utslaget att avstå från glassen. Att få
håli tänderna ger honom en sådan otillfredsställelse
att han avstår från att äta glass. Hade han upplevt en
starkare tillfredsställelse av att äta glass, så att njutningen
blev större än otillfredsställelsen av att få hål
i tänderna, så hade hans fria vilja prioriterat glassätandet.
Hade Kalle aldrig blivit informerad om att sötsaker ger hål i
tänderna så hade hans fria vilja också prioriterat glassätandet.
Hade hans analys lett fram till att tidigare nämnda lördagsgodis
skulle gå förlorat om han prioriterade glassätandet nu,
så hade Kalle prioriterat lördagsgodiset om tillfredsställelsen
av att äta godis på lördag vore större än tillfredsställelsen
av att äta glass just nu.
Således agerar och handlar Kalle beroende på upplevelsen eller
tillfredsställelsen, och beroende av hur välutvecklat hans förnuft,
medvetenhet och intelligens är, liksom beroende av vilken information
han lagrat. Nämnda tre faktorer avgör i ovan nämnda fall
hans val och utgör hans fria vilja. Tidigare antydde jag också
att den fria viljan även består av den fjärde faktorn, dvs
tillfredsställandet av drifterna, alltså självbevarelsedriften
och sexualdriften. Denna faktor har inte blivit aktiverad i exemplet med
Kalle, men utgör också en del av den fria viljan. Säkerligen
skulle man kunna isolera ytterligare ett oändligt antal faktorer, men
det har inte varit min avsikt här. Avsikten med detta kapitel har inte
varit att presentera en komplett teori om den fria viljan, utan att principiellt
åskådliggöra människans natur, för att ge dig
en allmän bild av hur vi människor fungerar.
Nåväl, vi går vidare med att analysera den fria viljan.
Förmågan att insupa, bearbeta samt lagra information är
i stor utsträckning individuell. Likadant är det med behoven.
Således är förmågan att insupa, bearbeta och lagra
information tillsammans med faktiska upplevelser, intryck och erfarenheter
(som en individ under livets gång ställs inför) liktydigt
med det som vi i dagligt tal kallar för kunskap. Således blir
den bredare och mera slutgiltiga definitionen av den fria viljan att tillfredsställelsen
samt tillfredsställandet av drifterna i samspel med kunskapen bildar
och utgör den fria viljan och reflekterar därför en människas
handlingsmönster.
Vi kan på grundval av det sagda konstatera att eftersom den fria viljan
är det som kännetecknar människan så är också
den fria viljan en förutsättning för alla politiska system.
Vare sig det handlar om konsumenter eller företagare i de s k fria
sektorerna och samhällena, eller planbyråkrater och myndighetsutövare
i de s k ofria sektorerna och samhällena, så fattas besluten
ej med hjälp av instinkterna. Alla är beroende av det fria valet.
Således är den fria viljan ingen förutsättning för
något speciellt politiskt system. Den fria viljan gör att människan
har en enorm anpassbarhet och flexibilitet. Hon kan anpassa sig i en betydligt
större utsträckning än de andra organismerna, dvs de vi kallar
djur. Djuren, som drivs mer eller mindre av sina instinkter, klarar framför
allt inte snabba miljömässiga förändringar. Människan
bekämpar exempelvis insektsangrepp för att skydda grödan,
men insekterna dör. I nämnda fall är människan det miljömässiga
hotet mot insekten, men insekten, som ej besitter någon fri vilja
(eller besitter ej något förnuft eller någon medvetenhet
och intelligens, och kan därför inte göra något val
för att säkerställa sin existens), ser inte att grödan
är besprutad utan söker sig till den eftersom den är "förprogrammerad"
att göra så (instinkt), med påföljd att den dör.
För människan är insekten det miljömässiga hotet
eftersom den äter upp grödan, men människan, som besitter
en fri vilja (dvs förnuft, medvetenhet och intelligens som gör
att hon kan prioritera allt eftersom behoven påkallar det), inser
p g a detta att insekten utgör ett hot, och sluter sig till den väg
hon skall gå för att avfärda detta hot, dvs hon besprutar
grödan.
Denna egenskap - den fria viljan - ger därför människan en
enorm flexibilitet och anpassningsförmåga mot miljömässiga
förändringar. Vi skyddar oss mot kyla, värme, sjukdomar,
etc på alla möjliga tänkbara vis. Djuren kan ibland känna
tillfredsställelse av samma konsumtion som människan. En hund
kan till exempel ivrigt förtära en välstekt biff, men den
saknar förmåga att se orsak och verkan, och kan därför
inte anskaffa någon välstekt biff. På grund av den fria
viljan agerar människan utifrån syften eller motiv. Hon fokuserar
i sitt medvetande ett visst önskvärt tillstånd som hon önskar
befinna sig i och strävar sedan för att uppnå detta tillstånd.
Uppdagas det för henne att hon ej kan uppnå det önskvärda
tillståndet är motivet borta, och hennes agerande och strävan
efter att komma till tillståndet upphör i samklang med den nyvunna
insikten.
Utan att vi reflekterar över det bygger vårt agerande ideligen
påmotiv. När vi exempelvis låser dörren är motivet
att få dörren låst. När vi släcker ljuset är
motivet att få ljuset släckt, etc. Denna förmåga att
fokusera ett framtida önskvärt tillstånd (motivet) är
betydligt mer begränsat hos de djurarter som ur utvecklingssynpunkt
ligger närmast människan. Det är framför allt detta
som skiljer oss från dem. Vi går inte djupare in på den
fria viljan än så här, eftersom det i detta fall inte fyller
någon funktion.
Nu när vi har konstaterat ett grundläggande drag i människans
natur - den fria viljan - så lägger vi detta åt sidan ett
tag och går vidare.
