|

Veckans Contra nummer 42 2009
14 oktober 2009
Krisen är inte över – den är bara sopad under
mattan
Vi får alltsomoftast positiva meddelanden om att krisen är
över. Botten är nådd på börsen. Efterfrågan
på arbetskraft kan öka framöver. Bostadspriserna stiger
(vilket är bra för dem som säljer, men inte för dem
som vill köpa nytt). Osv.
Men så enkelt är det inte.
Framförallt USA, men i viss utsträckning också Europa
och Sverige, har "löst" krisen genom att i keynesiansk
anda öka statens utgifter för att få fart på efterfrågan
och sysselsättningen. Ett specialknep i flera länder har varit
att ge subventioner för att skrota bilar. Därmed har efterfrågan
på nya bilar tagit fart. Det har fungerat bra i Tyskland och USA.
Men Sveriges regering ser gärna att den egna bilindustrin läggs
ner och alltså har vi inte fått något liknande här.
Barack Obama lovade först att alla garantier som gällde sålda
Chrysler-bilar i andra hand skulle garanteras av amerikanska staten. Sedan
lovades samma sak beträffande bilar från GM. Svenska staten
har inte gjort något liknande och följdriktigt har försäljningen
av Saab-bilar sjunkit med 70 procent. Garantin hade varit en billig insats
för att halvera Saab-försäljningens minskning.
Visst går det att blåsa upp efterfrågan genom att skapa
artificiella tillgångar. Men tillgångarna är då
artificiella och måste så småningom omvandlas till reella.
Annars är det bara en bubbla. Som förr eller senare kommer att
spricka.
I USA har staten (under både presidenterna Bush och Obama märk
väl) satsat nära 900 miljarder dollar på statliga program
för att få fart på ekonomin. "Fed" (amerikanska
riksbanken) har ordnat pengaflödet till marknaden - men utan täckning.
"Fed" har i princip "tryckt nya pengar". Det amerikanska
budgetunderskottet stiger till än mer orimliga nivåer. Än
så länge kan amerikanska staten låna upp pengar - och
nu till artificiellt låga räntor. Men på sikt kommer
inte långivarna att acceptera nuvarande räntenivå. Ska
pengar lånas ut till amerikanska staten, en låntagare som
har uppvisat gigantiska underskott i decennier, måste räntorna
bli bra, ja höga. För närvarande lever den amerikanska
staten (och därmed den amerikanska allmänheten) på att
Kina och Japan trots allt placerar pengar i amerikanska statspapper. När
de asiatiska långivarna tröttnar på att låna ut
till en låntagare som i grunden saknar förmåga att betala
tillbaka kommer bubblan att spricka. Då kommer räntorna att
stiga drastiskt. Och med drastiskt stigande räntor kommer bostadspriserna
att sjunka. Och vi är tillbaka där krisen började, orimligt
höga bostadspriser där de som köpt egentligen inte har
råd att betala. På lite sikt är det alltså en repris
på förra årets sprickande bubbla att vänta.
Det kanske ska tilläggas att Sverige lyckligtvis inte är så
illa ute som flera andra länder. Men att vårt land ligger bättre
till kommer bara att hjälpa marginellt när krisen kommer tillbaka
på global nivå.
|
|
Tillbaks
|