Smutsiga affärer

Du är delägare i kraftföretaget Vattenfall. Varför kan man fråga sig. Det finns inga goda skäl till att svenska staten ska äga ett bolag som ägnar sig åt kraftproduktion i Sverige. Än mindre skäl finns det till att svenska staten ska äga ett kraftbolag som producerar elkraft i Tyskland, Polen och Nederländerna. Men så är det. Genom att svenska staten gett Vattenfall fritt fram att expandera har de gått på uppköpsrunda på kontinenten. De har köpt upp de mest smutsiga kraftproducenterna i Tyskland och Polen, de som arbetar med brunkol. Nyligen köpte de upp ett nederländskt bolag, Nuon, för 95 miljarder kronor. Det handlar om mer än dubbla den svenska försvarsbudgeten. Nuon arbetar så gott som uteslutande med fossila bränslen.

Naturligtvis bör svenska staten inte lägga sig i kommersiella bolags skötsel. Men när Vattenfall ville köpa ett brittiskt kärnkraftsbolag blev det stopp av politiska skäl. Kärnkraft, som inte släpper ut koldioxid, kan inte köpas. Men de smutsiga sten- och brukolskraftverken är helt OK att köpa.
Vattenfall stod inte på listan över statsägda bolag som skulle säljas av Alliansen under mandatperioden.

Vattenfall tilldelades nyligen 2009 års utmärkelse som världens största hycklare "Climate Greenwash Awards". Internationellt kör bolaget med gigantiska profilkampanjer som det miljöintresserade och miljöengagerade energibolaget. I själva verket är det ett av de mest nedsmutsande bolagen i Europa. Av de trettio smutsigaste kraftverken ("Dirty Thirty") i Europa äger Vattenfall fyra, Jänschwalde (4), Boxberg (10), Schwarze Pumpe (14) och Lippendorf (16), alla fyra brunkolskraftverk i Tyskland.

Varför svenska staten - och du som skattebetalare - ska investera gigantiska belopp i dessa smutsiga affärer är obegripligt.

Tillbaks