Veckans Contra nummer 30 2008
(Veckans Contra har gjort två veckors uppehåll och det kom inte ut några utgåvor med numren 28 och 29)
24 juli 2008
Koncentrationen på fastighetsmarknaden inte bra
Efter succéförsäljningen av Vin & Sprit till franska
Pernot Ricard (priset blev högre än någon räknat
med - den svenska statsskulden kan på ett bräde reduceras med
fem procent, mycket lämpligt nu när räntorna går
upp) dröjde det inte länge innan Mats Odell genomförde
nästa affär i den planerade utförsäljningen av sex
statliga företag. Det var försäljningen av det statliga
fastighetsbolaget Vasakronan för drygt 40 miljarder kronor.
Priset var inte lika lysande som när det gällde Vin & Sprit,
men helt OK med tanke på att fastighetsmarknaden just nu är
skakig. Men det finns ändå anledning att ifrågasätta
affären. Bolaget såldes till AP-fastigheter som förvaltar
de av svenska staten kontrollerade AP-fondernas fastighetsinvesteringar.
AP-fastigheter är redan en av Sveriges absolut största fastighetsägare
och med förvärvet av Vasakronan blir det ingen diskussion om
vem som helt dominerar marknaden, åtminstone när det gäller
kontorsfastigheter i Stockholm, Göteborg och Uppsala.
Vasakronan var så stort på marknaden att det egentligen bara
fanns en enda köpare i Sverige som var stor nog att köpa bolaget
- just AP-fastigheter. Men inget sa att Vasakronan behövde säljas
på ett bräde eller att bolaget behövde säljas till
en svensk köpare.
Med den koncentration som nu uppstår på marknaden utsätts
det svenska samhället för betydande risker. Marknadsmekanismerna
på hyresmarknaden för kontorslokaler försvagas. Och felaktiga
investeringar och beslut från den nya giganten kan få nationella
konsekvenser - negativa sådana om man till exempel i makt av sin
storlek försöker stå emot en marknadsnedgång och
vägrar att sänka hyrorna med utslagningar i näringslivet
som följd.
Ett bra pris är inte tillräckligt när staten gör stora
affärer. Staten har ett ansvar för att konkurrensen upprätthålls.
Det verkar inte ha tagits någon hänsyn till den aspekten när
Vasakronan såldes. Alldeles bortsett från den ideologiska
frågan om det verkligen är en privatisering att sälja
ett statligt företag till en av staten helt kontrollerad institution.
