|

Veckans Contra nummer 19 2008
7 maj 2008
Ryssland ett växande hot
Idag har Ryssland fått en ny president (Dimitrij Medvedev), utan
att den gamle (Vladimir Putin) släppt makten.
Vid Sovjetunionens fall 1991 uppstod Ryssland och fjorton andra republiker
ur ruinerna av unionen. Inledningsvis skedde en demokratiseringsprocess
i Ryssland. Men allteftersom åren har gått, och när Boris
Jeltsin ersattes av Vladimir Putin som president, tappade demokratiseringen
fart och förvändes i sin motsats. Samtidigt lyckades Putin vända
den ryska krigsmaktens förfall till en förnyad expansion. Han
har också sett till att stärka ett odemokratiskt Rysslands
geopolitiska intressen på grannländernas bekostnad.
Gasledningen mellan de gamla svenska städerna Viborg (Karelen) och
Greifswald (Svenska Pommern) är bara ett belägg för ambitionerna
att skapa påtryckningsmöjligheter också mot de centrala
länderna i Europa. I alla avseenden hade det varit billigare och
effektivare att bygga en gasledning över land (som komplement till
de ledningar som redan finns). Men då hade det inte blivit möjligt
för Ryssland att stoppa leveranserna till länderna i närheten
(Baltikum, Polen, Ukraina) som ett led i den politiska påtryckningsprocessen,
utan att samtidigt stoppa leveranserna till Tyskland, vars betalning för
gasen är av central betydelse för den ryska ekonomin.
Den militära närvaron i Georgien stärks och påtryckningarna
mot det kristna och västorienterade Georgien blir allt skarpare.
Samtidigt som Georgien pressas av ryska påtryckningar (och rysk
militär närvaro i Abchasien och Sydossetien) nekar Tyskland
och Frankrike Georgien förhandlingar om medlemskap i EU och NATO.
Trots Georgiens intresse att närma sig det demokratiska Europa. Samma
gäller Ukraina.
Förra året drev Ryssland världens första cyberkrig
mot Estland, i samband med den så kallade statykrisen, när
den estniska regeringen flyttade en sovjetisk staty över "den
okände våldtäktsmannen" från en central plats
i Tallinn till en krigskyrkogård försökte ryssarna - elektroniskt
spårade till ryska centrala myndigheter - genom en cyberattack knäcka
den estniska elektroniska infrastrukturen, genom angrepp mot bankväsendet,
nyhetsmedia och den estniska regeringen.
Vi vet också att ett flertal ryska oppositionella journalister har
mördats - och de polisiära myndigheterna är inte särskilt
aktiva för att lösa fallen. När det polisiära arbetet
drivs från andra länder, som när det gäller mordet
på Alexander Litvinenko i London 2006, leder spåren till Ryssland.
Utan intresse för ryska myndigheter att följa upp saken.
Ryssland, som har ärvt Sovjets permanenta plats i FNs säkerhetsråd,
tar allt oftare i det internationella samfundet parti för diktaturländerna
i Afrika och Asien.
Ryssland närmar sig alltmer Sovjets gamla roll. För att stå
emot påtryckningar från ett sådan land behövs ett
rimligt trovärdigt försvar. Något som Sverige som bäst
håller på att avveckla.
|
|
Tillbaks
|